Translate

torsdag 4 september 2008

^^ Änglar och present från Island ^^

Jag har fått mig en egen ängel.
Av Lotta
En söt liten ängel som jag ska ta gott vara på.
Den ska jag sända vidare,
men jag har ingen aning om till vilka än så länge.
Så ha lite tålamod med mig.

Så kommer här en bild på våran nya soffa.
IKEAs Hagalund bäddsoffa.
Den är jätteskön att sitta i.
Har inte sovit i den än,
men det ska provas.
På bordet ligger det jag fick från mig goa
vän från Island, Inga

Här syns det bättre.
En doftpåse som är så söt.
En kartong med stearinljus i som doftar vanilj.
Ett kort med en hälsning från Inga.
Men inte på isländska...
Så den stora presenten.
BOKEN.
Den med en massa konstiga ord i.
Som jag ska försöka lära mig.
En ordbok Isländska-Svenska
och Svenska- Isländska.
Har försökt mig på ett par meningar på isländska redan.
Hur det gick?
Det är bara att se hennes svar på bloggen.
Stackars Inga. Nu blir det inte lätt.
Säger bara tusen tusen tusen tack.
Snart kan vi (kanske) prata
isländska med varandra.

Idag börjar vintern här.
Vad jag menar med det?
Det är bara att titta vad de satte ner
vid vägkanten idag.
Reflexpinnar.....
En ensam man i en
helautomatisk pinnedsättarbil....
Gjorde hål och tog pinnen från flaket...
Enkelt ioch smärtfritt...
Jag vill ha sommar.....

Till och med Erri funderade på vad det där var
för en konstig sak.
Hon såg långt efter bilen...
Men pinnen sitter där, hösten är här......

Maken har en liten kamera med sig när han jobbar.
Ifall han får se nått vackert.
En morgon såg han solen gå upp när
han var på väg till Flisa.

Ibland blir det inte som man tänkt.
Men det är inte lätt att
köra och fota samtidigt.
Men kortet blev häftigt på nått vis ialla fall.

Där framme ligger ett av Brandvals stora företag.
Sågen.
Vi bodde bredvid sågen innan vi flyttade till gårds.

Vid sågen gick vattenspridarna för fullt.
Det trots att det regnat så mycket de sista fyra veckorna.
Vattnet tar de från Glomma.

Vad döljer sig bakom kröken?
Vägen slingar sig upp mot Kirkenär och
solen är på väg att ta över efter den mörka natten.

Visst är det vackert när morgonen är
helt "ny"...

Kommer ni ihåg den här bron?
Den som jag inte ville gå ut på.
Nu har jag varit ute på den.
Det var det otäckaste jag varit med om.
Här är jag mitt ute på bron.
Det ser man för att vajrarna är långt ner.

Här står tuffa jag, (hmm) och fotar ut över Glomma.
Mitt på den här läskiga bron.
När jag skulle vända och gå tillbaka så såg jag inte
vad som kom bakom.
Tack och lov för det säger jag....

Här tar jag en bild mellan vajern och broräcket.
När jag då ska tillbaka till tryggheten så släpps trafiken på
från vestsiden.
Vad jag INTE ser är att det kommer TVÅ stora
tunga betongbilar efter varandra.
Jag känner plötsligt bara hur jag trycks ihop.
Ungefär som om du åker i en hiss som går väldigt fort
upp eller ner.
Gångbanan är kanske en meter bred.
Jag gick ganska långt ut mot körbanan eftersom
jag tycker det är otäckt med höjder.
Det gjorde ju inte saken bättre när de
stora bilarna passerade mig med 15 cm
emellan mig och bilen.
Jag trodde jag skulle ramla ut mellan de glesa
stålstolparna utav lufttrycket.
Men vackert är det ju då...


Jag pratade med folk i affären när jag tryggt
kommit över igen.
De sa att de förstog att jag var rädd.
Brandval skola ligger på andra sidan bron.
De elever som inte får skolbuss måste gå över bron.
Många är livrädda för att gå där.
Jag förstår dom.....
Tjingeling på er grevinnor och baronessor.

onsdag 3 september 2008

En stor tröska och "stora" bilar.

En tidig morgon i slutet
av augusti.
Jag står under äppleträden och ser
ut över min vackra sjö.
Solen är på väg upp.
Idag var det varmt.
Förra året den sista augusti hade
vi faktiskt frost ute.
Men inte i år.

Jag har fått en utmärkelse till.
Den här.
Av Malin
Säger ödmjukt tack för den.
Trots att man fått några så är det
lika uppskattat varje gång.
Man ska ge den vidare till fyra bloggar,
och en ny.
Samma problem som vanligt....
Vem ska man plocka ut bland alla
goa bloggvänner?
Men jag gör ett försök på det ialla fall.
Annette får den av mig.
En mycket trevlig och läsvärd blogg.
Besök den.
Att hon sen är en av mina nya goa vänner gör ju
inte saken bättre.
Så har vi Annica
Som gärna delar med sig av Kung Fu och tapetsering.
En "ny" östgöte hehe.
Går vidare till Winnerhorse
Hos henne trivs jag så bra.
Hon skriver så man inte kan låta bli att skratta.
Så var det där med den nya då...
Vet inte om det blir rätt, men jag vill ge
den till Lotta
Hon har inte hållit på så länge med bloggeriet.
Har en helt underbar blogg.
Så gå nu in till dom och läs, upplev och skratta.
Jag vet att man kanske inte ska,
men gör det ialla fall.
Jag vill ge den här till
Goa
Som jag vet lider alla helvetes kval
Just idag.
Vill bara veta att jag tänker på dig.
Håller tummarna för Lakris.
Kramen från mig.

Trösktider ja...
Här är den på väg förbi vårt ganska stora utebord.
Men det ser ju hur litet ut som helst när man ser den vid sidan om
den stora maskinen.

Dagens fråga.
Vad gör maken mitt ute i åkern?

Jo, han ska videofilma den här.....

Jättetröskan när den far fram över åkern.
Den betar av mycket på en gång.
Det är nog den största jag sett.

Så kommer Pjotr med traktorn och släpet för
den måste ju tömmas.
Naturligtvis görs det medans tröskan går.
Jag stog tryggt hemma på gräsmattan
och tog kort, medans maken befinner sig
där ute någonstans.
Vi bor ju på en gård och man kan
inte låta bli att
att intressera sig för lantbruk.
Man lär sig alltid nått nytt varje dag.


Den goa hunden ville med idag med.
Klart hon får det.
Har varit ute till postkassen nu.
och hon var naturligtvis med dit bort.
Det blåser rejält ute nu, men solen är framme ialla fall.
Har en behaglig temperatur på 19,4 grader.

Jag gick ju till bussen här en dag.
Solen sken, fåglar sjöng och man hade
lite sommar kvar.
På vägen passerade jag den här stenen.
Tänkte på Annette då.
Hon som är stentokig ni vet...
Så den här är till dig Annette.
Du har säkert sett den på plats här.

Kom så ner till Korsningen där vi brukar
vända när vi går promenad ibland.
Men så inte idag.
Jag fortsatte.
Tittade upp på lövträden och nog
tyckte jag att de börjat bli lite gula alltid.

När jag gått förbi de gulnande träden så kommer
jag till en ganska lång backe.
Här är det öppet, för skogen är borta.
Men det kommer ny vegetation på
rekordfart.

Här kunde jag inte låta bli att stanna till.
Här är ett ganska nytt kallhygge.
Men det ser ganska fint ut nu tycker jag.
Gräset börjar gulna men det är trots det
ganska fint.
Här ifrån fick jag plötsligt sällskap av
en bordercollietik med sin matte. De skulle ner till
en vännina och plocka röda vinbär/rips.
Vi gick tillsammans och pratade glatt om väder
och vind.
En granne fast inte så nära granne.
Kul att veta vem som bor vart längst med vägen.

Tog bussen till Kongsvinger för att möta maken.
Harryhandel väntade.
Vi for först upp till centrum av Charlottenberg.
Där står den här bysten av staden grundare..En dam vid namn Charlotta Berg.
Hon var gift med fältkamrer L-D Larsson.
Han startade driften av Charlottenbergs bruk.
Det skedde 1827.
Det hette från början Morastfors Bruk.
Men han ville hedra sin fru och bruket fick nytt namn.
Charlottenbergs bruk.
Så därför heter det Charlottenberg.



Efter att ha handlat klar uppe centrum så
for vi vidare till köpcentret.
Undrar i mitt stilla sinne om någon kommer att
sätta upp en byst över Olav Thon som grundade detta.

På den stora parkeringen finns det GOTT om
parkeringsplatser för bilar.
Några stora är gjorda för bussar.
De här alltså....
Måste erkänna att jag har nog aldrig sett så små bussar....
Vad är det med folk, det står
BUSS med stora vita bokstäver i de här
parkeringsrutorna, men det hjälper
tydligen inte.
I golfen mitt på bilden satt det fyra damer.
Undrar om de trodde att det räknades
som buss när den var full.....

Här är det massor av tomma parkeringar,
men det ser dom inte tydligen.

Är väl kanske så när man ska hit.
Skönast att slippa trängas med andra på parkeringen.
Tungt att bära och så där.
Finns kundvagnar.
Nä fy vad jag gnäller....
Men man undrar ju....

Så visar jag en bild på huset till min vännina och hennes man.
De bor på Alnes utanför Ålesund.
Deras hus är det blåa.
De driver ett litet jordbruk med får.
Visst är det vackert där...
Utanför ligger storhavet....

Så har jag idag med två videosnuttar.
Från dagen tröskan kom.
Två actionfilmer från gården.
Vill bara säga att jag blivit ombedd att lägga ut dom.
Av tröskägaren hehe...
Så mina damer och herrar....
Här kommer....
Tröskan.

måndag 1 september 2008

Blåbär och annat snadder.....

Det är ju det den heter.
Min blogg.
Så idag börjar jag med lite blåbär.
Dessa bär växte vid kanten av Rytjern.
Så goda.....

Fått en utmärkelse av en riktgig god vän.
Som nu även blivit en "verklig" vän.
Pratade med damen i fråga häromdagen.
Jag ringde helt sonika upp henne.
Först visste hon inte vem det var....
Men det löste sig ganska fort.
Av denne vän har jag fått den här fina utmärkelsen.
Willewira.
Du är en knupp :D
Det var kul att talas vid en stund.
Men var det verkligen 1,5 timme?
Sänder den här i retur på en gång.
Det som står där stämmer ju.
Annars hade jag nog inte varit där så ofta.

Nu säger reglerna att man ska sända den vidare
till 7 stycken av sina favoriter....
Men det går inte....
Jag har ju nästan 100 favoriter jag besöker.
Så alla NI.
Kom hit och hämta den.
Ni förtjänar den rejält.
Ni berikar mitt liv med era kommentarer och era fina bloggar
som jag gör ett försök på att besöka varje dag.
Så kom och hämta den.
Kram på er.

Maken är tidigt uppe och far till jobbet.
Nu har han en liten kamera med sig han med.
Så han tog några fina bilder från lastbilen här en morgon.
Klockan är väl någonstans mellan 6 och halv 7.
Älvorna dansade ännu på fotbollsplan på Kirkenär.
Vackert....
Mogna sädesfält i Grue kommune.
Vackert så här års.

Solen på väg att kika upp över skogskanten.
Visst ser det ut att bli en solig dag...

Jag hade jobbat klart hemma och funderade på att
ta mig en tur ut i skogen.
Erri var med på noterna.
Fixade kaffe, mackor och en liten chockladbit till efterrätt.
Packade ner i ryggsäck.
På med kängorna och så ut.
Visst fanns det svamp.
Massor av svamp....
Men vet inte om just den här passar i min stekpanna.
Den ser så blank ut så det avgjorde att den nog var giftig.
Ska säga på en gång att jag plockar bar
några sorter jag känner igen.
Den var inte en av dom....

Inte den heller, men vacker var den.

Vi hade tänkt oss till Rytjern.
Där är det så vackert.
Vi kom dit från en annan stig den här gången.

Tjärnen låg nästan spegelblank.
det var lite krusning på vattnet.
Näckrosbladen flöt så fridfullt på ytan.
Miljontals med skräddare flöt runt passade sig för att bli fiskmat.

En och annan vindpust var framme och retades lite.
Vinden blåste molnen över himmlen och jag
hoppades att solen snart skulle komma fram igen.
För den var framme när vi gick....


När vi kom fram till gapahuken fick jag en rejäl chock.
Så här såg det ut förra året i augusti.
Senast för några veckor sen såg det ut så.
Vackert eller hur....

Nu såg det ut så här!
Någon har tagit sig friheten att såga ner den vckra björk
som växte där och hängde ut över vattnet.
Lämnat kvar en stubbe på 1,5 meter klarade dom av!
Jag blev så ilsken....
Det är en sittbänk rakt framför björkstubben så man ser
lika mycket nu som när björken stog där
med sina vackra hänggrenar och gröna blad.
Om nu björken var ivägen för utsikten så kunde
de väl för HELVETE (ursäkta ordbruket)
tagit ner HELA björken.
Hur vackert är det här?????
Tack för det här någon!


Erri tog det hela med stoiskt lugn.
Hon fick några kulor godis och lite vatten.
Vad bryr väl jag mig om en björk sa hon med sitt sätt.
Vi satt där en halvtimme med
kaffe och smörgås.
Pratade med myrorna och mådde bara bra....

En bit ut på vattnet såg jag den här.
Den fick mig att tänka på Diana Ross.

Reach out and tuch, somebodys hand.
Make this world a better place.
If we can.

Den lilla plantan med två blad sträcker sig mot
den som växer rakt upp och ber kanske om
hjälp för att inte drunkna.

Så styrde vi kosan hemmåt efter en mysstund vid gapahuken.
Skogen var stilla och man hörde några
fåglar som kvittrade.
Dofterna av skogen, svamp och mossa var så härlig.
Tänk så lyckligt lottade vi är som KAN gå en sväng ut
i skog och mark.

Stigen slingrade sig fram mellan träd och stenar.
Men det var dåligt med ätsvamp.

Däremot fann jag den här växande på en stubbe.
Vad det är?
Inte en susning.
Men det ser ut som en dödskalle tycker jag...
Med hår hehe...
Den var ialla fall läcker.



Plockade med lite mera blåbär hem. Det finns alltid plats för
det i min nu redan överfulla frys.
Fann även tre små hallon som fick lifta med
blåbären i påsen hem.

Jag fann lite annat på vägen hem med.
Detta är vad jag kallar snadder....
Alltså blåbär som är längst upp....
Och annat snadder som är den goda svampen jag fann.
Det fanns massor, men tyvärr så har det gått någon
där före mig och sparkat, trampat och mosat
nästan alla kantareller.
Taggsvampen hade klarat sig bättre....
Man undrar lite över folk ibland.
Kan det vara samma marodörer som kapat av björken månne....

Det kommer bild på soffan.
OBS, vi har bara en.
Den andra skulle grannen ha.
Så den får ni kika på i IKEA katalogen.
Ektorp heter den.
Våran heter Hagalund.
Ska fixa till i vardagsrummet lite först.
Men den är skön att sitta i hehe...
Nu ska jag snart ut en sväng. Hämta posten,
gå med sopor och bara ta det lugnt resten av dagen.
Tjingeling på er.
Related Posts with Thumbnails