En gungig bro och röda äpplen.

Har fått utmärkelse igen.
Det är så kul att veta att man gillar det jag gör.
Så nu vill jag bara tacka
Ullamona
för den här fina utmärkelsen.
Gå in och läs hennes fina blogg säger jag bara.
Hon har blivit en riktigt god bloggvän
kan jag väl säga.
Glad du finns där ute vännen.
Tusen tack.

Så fick jag en av
Astrid
Det var den här fina utmärkelsen.
Hon har en fin blogg med massor av bilder,
heminredning och loppisfynd.
Gå gärna dit och kika.
Även hon har fått stor betydelse för mig.
Æ e gla i dæ Astrid.
Klems vennen.

Så var det där med att sända dessa vidare.
Har så svårt att plocka ut några stycken nu.
Så jag ger dessa till alla er som är inne hos
mig varje dag/vecka.
Ta emot dessa två utmärkelser, ni har förtjänat dom.
Ni är ALLA lika viktiga för mig ska ni veta.
Kram på er.


I söndags var det så fint väder.
Hyresvärden skulle ut och tröska.
Men se den nye John Dereen hade andra planer.
Han har krånglat och varit småtjurig en stund nu.
Så han körde ner den på gården för att kika
rejält på den.
Maken hjälpte honom.
De var ivirigt påhejade av
bägga barnen och hunden.
Jag och hans sambo stog
på behörigt avstånd och
bara såg på.
(alla bilder är klickbara)

Tillslut fick han ialla fall ordning på den.
Så nu är det trösktid för fullt.
Men om det där blir till djurfoder eller mjöl vet jag inte.

Så kom måndagen.
Jag hoppades på sol,
men när man såg ut från fönstret så såg
det inte så hoppfullt ut vill jag påstå.
Det var VITT!
Inte snö än tack och lov, men dimma.
Maken for på jobb vid halv fem tiden på
morgon, då var det 3 plusgrader ute.....
Så säger vi inte mer om det.

Men dimman lättade och solen kom fram.
Det tyckte jag var bra.
Jag skulle ju gå till bussen för att ta mig till
Kongsvinger och läkarbesök.
Jag fick ta in hunden, annars hade hon följt mig
hela vägen ner. Det är ca 5 km att gå.
Hade stegräknaren på mig.
Sammanlagt under hela gårdagen blev
det 22 292 steg.
Hade bägge kamerorna med mig.
Den stora runt halsen och
den lilla i väskan.
Vände mig om och tog
en bild ner mot gården.
Den syns inte på bilden, men den
ligger längst ner där det ljusgröna kommer.
Bakom träden....

Passerade hos grannen där dessa åkdon stod ute
och gottade sig i solen.
Visst är de vackra.

När jag närmade mig målet så gick jag förbi en trädgård
med de här vackra äpplena i....
Frestelsen var stor att smita in och palla äpplen.
Men det kan man väl ändå inte när man snart är halvägs till hundra?

När jag kom ner till bussen så hade jag så god
tid på mig, så jag bestämde mig
för att fortsätta framåt mot bron.
Inte över floden Kwai då, men väl
över Glomma.
Jag hade tänkt gå över den, men det blev bara en tanke.
Det är en hängbro kan man säga.
En tungt lastad betongbil körde förbi mig där
jag stog en bit ut på bron
Jag ångrar att jag stog där.
För fy valinge vad den gunga....
Den böljade upp och ner så man blev nästan åksjuk
av att se på den....
Så jag gick ner till strandkanten istället.
Genom en liten allè nästan.
Så öppnade sig stranden framför mig.
Strand och strand då...
Badplats kan man säga.

Så här ser bron ut från badplatsen nedanför.
Jag videofilmade när det körde över två
tunga betongbilar och jag kan säga att det gungade
så mycket så jag funderade på
om den skulle gå av.
Har inte tänkt på det när man kör
över med bil själv.
Maken flinade och sa att nu törs du väl inte
åka över där längre hehe...
Tänk att jag törs det....
Men går gör jag inte hehe....

Jag gick ialla fall ett kort stycke ut på bron.
Vad gör man inte för att få ett par bilder hehe...
Här ser man vestsiden av Brandval.
Mot söder och Kongsvinger.

Här är det vestsiden oxå fast lite längre upp mot brofästet.
Mot Kongsvingerhållet.

Här är det mot norr.
Mot Kirkenær.
Kan inte annat än säga att det är vackert
här ialla fall....
Om det bara var lite mera fjäll.....

På min vandring så såg jag massor av spindelväv
som hade fångat morgondaggen.
Jag tycker det är så vackert.
Man ser hur flitig spindeln har varit
med att spinna sitt
konstnärliga fångstnät.

Tänk att ett så litet djur kan få till
något så vackert.
Jag vill inte vara en mygga och fastna där....

En liten skogsväg dök plötsligt upp vid
sidan av min väg.
En dag ska jag följa den.
För att se vart den tar vägen.

En fjäril flög framför mig ett bra stycke.
Det var som den ville säga mig att snart är den borta.
En sista sommarhälsning.
Den satte sig mitt på vägen på en sten.
Bredde ut vingarna och satt helt stilla.
Jag han ta många kort på den innan den flög
opp och försvann.
Hoppas den fann det den sökte....

Väl hemma igen efter besöket i
den "stora" stan så höll solen på att försvinna ner.
Jag såg ner mot sjön och såg
det här trädet.
Det är inte löven som gulnat utan
det är solen som gör
att det ser ut så...
Men häftigt var det.

Någon timme senare gick jag ut och sa godnatt till
solen som var på väg ner bakom Bråtaberget.
Först när jag såg himmlen så trodde jag det var
skogsbrand.
Som tur var så tog jag fel.
Det var himmlen, molnen och solen
som ville tacka för den här dagen.

Det var lite om min dag igår.
Idag fungerar blogger igen.
Undrar vad det var för fel.

Njut nu av tisdagseftermiddagen
alla goa vänner där ute.
Det ska ialla fall jag.

Huller om buller....

Idag vet jag inte vad som fattas blogger.

Men jag kan ínte se mina bilder, bara en massa text.
Kan inte få ändra skriftstörrelse eller färg.
Inte välja vart jag vill skriva heller....
Någon mer med samma tröbbel?

Så idag blir det huller om buller.....

Efter att ha hämtat posten en morgon så stannade jag bara och drog efter andan.
Kom plötsligt på mig själv med att sucka och säga så "gu så vackert" hmmm.
Men det är just det, det är. Vackert. De ståtliga björkarna, huset, den stora ladan och sist men inte minst sjön.....
Kan inte sluta njuta.....



En morgon när jag vaknade och såg ut genom fönstret så var det dimma.
Jag smet ut i pyjamas och tofflor. Tycker nog det är vackert med dimma ialla fall.



Solen var på väg upp, men kom liksom inte igenom molnen och dimman så det blev ett mycket mystiskt ljus tycker jag.



Kikade ner över åkern och såg nästan bort till grannen.



Dimman böljade sig fram över landskapet och jag fick en förnimmelse av höst.....



Granntjejen har planterat fyra solrosor vid sin lekstuga. En dag var de plötsligt så
här höga.....
Tjocka, lite stickiga stjälkar. Nästan som trädstammar var dom.
Vilken kraft det är i dessa blommor.
Så glad man blir av den gula färgen.



Jag tog med mig jýcken på en skogspromendad i fredags. Vi skulle se om det fanns någon svamp.
Vi fann en del kantareller. Mest blåbär.
Trodde det skulle vara vått i skogen efter allt regnande, men det var väldigt torrt måste jag säga. Vi fick en skön skogstur ialla fall.



Passerar huset där ett vännepar av oss bor. Deras stabbur ligger så fint. Med björkar i grönska och åkern med den mogna säden i bakgrunden.
Vem sa att man inte kan se det vackra i allt.....
Jag tycker det är vackert.




På vägen såg jag att någon hade ritat med kritor. Jag vet nog vem det är, det är grannen.
Det var så härligt att se de som de ritat. Det var blommor, människor, solar och traktorer. Undrar om det inte fanns en tröska med där ochså hehe.....
Då plötsligt kom jag på mig med att längta till våren....
När ska man bestämma sig egentligen....



En morgon jag stog vid köksfönstret och kikade ut medans tet blev klart så
såg jag att det blänkte så vackert.
Morgondaggen låg som ett täcke över gräsmattan.
Vissna maskrosstjälkar stack upp som antenner ur täcket, som för att suga i sig lite sol och värme.




När jag kom ner för trappan tidigt på morgonen den dagen så var det ett rosa sken över himmlen.
Solen gjorde sig klar för en ny dag på jobbet.
Såg att rodnaden försvann bakom ladan. Synd man inte varit snabbare så kunde man kanske fått det på video.




Kikade åt andra hållet och där högt uppe hängde månen.
Jag undrade om han inte borde gått och lagt sig för länge sen.
Nej sa månen, då hade du inte fått tagit den här bilden på mig.
En liten stund senare var han borta!



Den morgonen det var så dimmigt ute så kikade jag mig runt en del.
Såg ut över grannens åker och bort mot hans låvebru. (Uppkörsel till ladan)
Såg hur solen lekte i den mogna säden medans dimman lekte tittut under bron.
Det var så stilla ute, inte en fågel som kvittra en gång.
Bara jag och kameran.....




Så är höstonna/höstskörden i full gång.
Här ute står den nya tröskan. Den fick prova sig på rapsen.
Så nu är det på nått sätt definitivt höst.
Igår började han tröska nedanför vårt hus.....
Men det kommer nog många fina dagar än, innan höstkylan definitivt lägger sig.
Man får inte ge upp....




En ensam solsikke växer nedanför ladan. Den hade lagt sig ner så den fick stöd av en pinne. Därav den konstiga böjen på nacken.
Där stog jag när getingen stack mig.
Inte solrosens fel alls. Men jag stog där och fotade sjön och solrosen....
Undrar vad det var getingen inte gillade med det.




Ja, det var det hele.....
Funderar på varför blogger är så konstig idag. Kanske den har har höstfeber.
Nu ska jag göra mig i ordning.
Ska till Kongsvinger om ett tag.
Får en härlig promenad till bussen.
Kameran ska med.
Så nu säger jag på återseende.
Tjingeling.

* Tillbaka *

Äntligen tillbaka igen.
Det tog några dagar att ordna.
De var tvungna att beställa hem fläkten.
Men nu är jag med igen.
Först innan jag gör nått annat så vill jag bara
säga att jag har saknat er under dessa dagar.
Upptäckte att man faktiskt har fått MÅNGA goda
vänner därute som verkligen betyder massor för mig.
Tack för alla era härliga kommentarer.
Gla i dåkker.

Idag lördag så har vi sol.
Japp.
En stor gul skiva som hänger över mig på himmlen.
Frågan är väl bara för hur länge....

Så här har himmlen sett ut annars nästan
under hela augusti.
Synd man inte kunde fota ljudet med...

Det ser ut som något ur Ringarnas Herre filmerna.

Här var det nästan för mörkt att fota,
men jag gjorde ett försök ialla fall.
Man ser vårat hus, ladan,
och mitt emellan sjön.

Så här såg det ut över skogen.

En annan kväll när jag tog bilder såg det ut
så här över Nugurn.
Då stog jag på verandan.

Samma motiv, samma kväll,
men så vackert så man får ont i magen.....
Det blåste så illa så trädgårdsstolarna hade blåst omkull.

Några kvällar senare.
Då blev det helsvart på himmlen.
Himmlens portar öppnade sig och
allt blev blött.
Några minuter senare än på bilden så såg man inte
ner till grannen. Så tätt regnade det.

Den här tog jag en morgon efter att jag varit och
hämtat posten.
Himmlen var blyertsgrå och sjön gick i samma färg.
När jag precis stängt dörren om mig och Erri så small det!
En rejäl åsksmäll.
Strömmen gick och var borta under hela dagen sen.
Den kom och gick 22 gånger.
Inget kul alls.....

Så på eftermiddagen kunde jag inte låta bli.
Ut med kameran och knipsa iväg.
Jag älskar de här färgerna.
Man ser inte heller riktigt vad som är himmel
eller bergsknallarna i bakgrunden.
Det regnar till vänster på bilden.
Man är lite liten när vädergudarna sätter igång
skådespelet om himmlen.
Tor och Odin är mäktiga och man gör
nog bäst i att hålla sig undan.

Dagen efter var solen framme en stund.
Tillräkligt för att vi skulle få en grann solnedgång.
Här är den på väg ner i skogen mot Brandval.

Det här med påminner om nått ut Sagan om Ringen filmerna.
Men det är våran solnedgång....
Himmlen står i brand.....

Så för några dagar sen fick jag två utmärkelse igen.
Den här ramlade in hos mig från
Maria och Cia

Tack mina goa vänner.
Ni betyder så mycket för mig och jag sätter stor pris
på denna utmärkelse från er bägge.
Så var det där med att sända den vidare på resan.
Jag tror jag gör som många andra.
ALLA ni som är inom mig och som står på min
favorit lista får den.
Kom in och hämta den.
Ni är värda den allihopa.

Så kom den här samtidigt.
från Annica
Det är en bloggvän jag uppskattar mycket.
Hon bor i mitt sköna Östergötland och visar mig
ofta så härliga bilder från Kolmården och Norrköping
så man blir glad ända in i hjärteroten.
Tack Annica för att du finns där.


Den står för
Vänskap över nätet.
För inspiriaton.
För glädje.

Reglerna är:

1. Du kan ge utmärkelsen till en eller hundra eller vilket antal däremellan du vill.
Det är upp till dig.
Se till att länkar till deras bloggar i ditt inlägg.

2. Länka sedan tillbaka till
http://www.tammyvitale.com/
så hon kan besöka alla underbara kvinnor som får den.
Syftet med utmärkelsen är att sända lite kärlek till de kvinnor som gör din
dag, som lär dig nya saker
och som lever sina liv fulla av generositet och glädje!

Så var det då att ge den vidare.
Den här var det lite värre med.
Men väljer att ge den till en.
Nämligen hon som fick mig att börja blogga.
Cattis.
Var det inte för henne så satt jag inte här nu.
Att hon sen är min allra bästa vännina,
mor till min styvson.
Mor till min älskade guddotter W,
är bara helt "konge"
Kramen Cattis.
Jag är glad i dig.



Så har vi skördetid här.
Nu är det i full gång.
Maken fick hjälpa hyresvärden med att fixa en
sak på den "lilla" tröskan innan.
Så nu är det på gång.....
Kan säga att hela ekipaget är väl runt 30 meter långt
som det står på bilden.
Här är skjärebordet (tror det heter så) på
släp efter tröskan. Det är väl ca 9 meter brett.

Duvjakten är i full gång här med.
Det smäller och pangar från tidiga morgonstund.
Även dessa kråkor på ladutaket
ligger illa till nu....
Här är det bara en del av dom....

Så har jag lite sorg.
Tömde sista påskmusten häromdagen.
Så nu får man gå och längta till julmusten kommer
i butikerna.
Men den kommer väl redan i september
så det är nog inga problem, hehe....

När vi var i Arvika sist så köpte vi pålägg.
Prata om lokalmat.
På Ingelsta i Norrköping ligger Coop Forum.
Så man undrar lite....
Men god var den.

Så tog vi en sväng ut till Lindö för att hämta lite
salami med vitlök.
Det är ett bostadsområde i Norrköping.
Det vi kallar gräddhyllan egentligen.
Bara villor och fina stora hus.
Men det är vackert därute ska jag väl säga.

Nu har jag inte världens bästa syn, så jag har svårt att läsa
innehållsförteckningen på bilderna.
Men en av de här förpackningarna innehåller smaksförstärkare.
Alltså E621-E625.
De ska man undvika. Vi prövar så gott det går.
Jag funderar på att dra igång en kampanj
mot alla dessa E stoffer i vår mat.
Att ta kontakt med de olika tillverkarna och
be de förklara varför de måste ha sånt i maten.
Har de så dåliga råvaror att de måste ha
sånt i vår mat?
Frågorna är många....
Men får man svar....
Jag själv började gå ner i vikt efter att vi
började gå igenom inehållsförteckningen på
det vi stoppar i vår kundvagn.

En fjäril satt på dörrkarm en morgon.
Den hade böjt upp kroppen som en pigg.
Undrar varför?

Det var det för idag.
Skönt att vara tillbaka igen.
Nu ska vi äta frukost innan maken
ska på jobb.
Ska följa med så han hämtar mig senare.
Vi ska på IKEA.....