% Snö, igen! %

I morse vaknade vi upp till det här.
Man trodde inte det var sant, men jo då....


Jag gick ut för att ta några bilder och plötsligt upptäckte jag att jag var på bild själv.
De stackars fåglarna undra vad som är på gång. Jag hade tänkt stänga fågelresturangen för sesongen snart, men som det ser ut nu blir den väl öppen till midsomma....


Jag följde med maken idag igen. Det är så skönt att inte vara ensam hemma ibland utan komma ut och se sig lite runt om i världen.


Vi passerar några sådana här i löpet av dagen. Tur man slipper betala själv.

Det kostar 40 kr att passera. Varje gång....
Helt sjukt alltså...
Så är det att bo i Europas rikaste land.


Vi körde om en yrkeskollega på E6 mot Oslo. Det är en ganska lång tung backe upp från Hellerudsletta som kan ställa till det för tungtrafiken. Inte alla har en så stark motor så de orkar hålla farten. Är bilen dessutom fullt lastad så är det extra tungt.

På vägen tillbaka till Kongsvinger kör vi på R 175. Det är den gamla vägen mot Oslo.
Den är smal och krokig, men den måste vi ta för makens jobb ligger på den sidan om älven Glomma.
På höjden på bilden (använd förstoringsglas hehe) ligger det en byggnad.
Den har stans bästa utsikt, men de som bor där vill INTE bo där. Varför undrar ni? Tja kan det bero på att det är Kongsvinger Fengsel hehe.....
Utsikt har dom ialla fall.....

Tillbaka på makens jobb så hade det börjat regna lite igen.
Jag såg att det droppade på vattenytan på Glomma. Tänkte försöka ta en bild av det. Vet inte om jag lyckades så det syns.....


Inne på Kongsvinger så såg det ut så här på himmlen.
Svarta ovädersmoln som ligger som ett täcke över staden. Släpp in solen, vill jag ropa. Men det tjänar nog inget till....



Väl hemma igen kan jag konstatera att snön som föll i morse är borta.
Skönt.
Isen på sjön har försvunnit ganska mycket. Kan inte vara många dagar kvar innan den går....


De här hjulen ska föreställa det som gjorde att vi flyttade hit.
Vi fick punktering på bilen. En granne har bilverkstad, vi for dit.
Ett hjul föreställer vårt trasiga däck.
Det andra föreställer det nya däcket vi köpte.
Det tredje hjulet är det som rullade hit där vi bor idag....
Så att vi bor här, är helt och hållet ett trasigt däcks förtjänst.
Livet är underligt ibland.
Den 30 april har vi bott i huset i tre år.....
Tiden går....

Nu vill jag bara säga godnatt till slut.
Var rädd om era barn, andras barn och er själva.
Kram Synne :)

Mallorca.

Det här var min första förälskelse när det gäller resmål
I augusti 1978 reste jag för första gången i mitt liv utomlands.
14 dagar på soliga Mallorca.....

Det blev en resa jag aldrig glömmer på många sett och vis.
Jag var tillsammans med en kille som var 10 år äldre än mig.
Vi skulle resa på semester med en av hans jobbarkompisar med fru.
Spännande för en som bara varit i Norge och Finland hehe.
Den lilla ön tog mig med storm.
Vackra vyer, blått vatten och mystiska grottor.

Vi bodde i Alcudia.
Det var nog inte riktigt så många människor då som det är på den här bilden.
Stranden var inte riktigt så fullproppad med folk.
Men samma blåa vatten var det ialla fall.....


Vi gjorde många utflykter med buss. Det är ett spännande sätt att uppleva ön på.
Stannade på många olika platser för att bara njuta av mat, dricka och bad.


Ett ställe som jag aldrig kommer glömma är Valldemosa. Där finns det ett kloster som är väldigt känt. Chopin bodde där en period och skrev mycket musik.



Här finns bland annat de berömda Drakgrottorna, eller som det heter på spanska Cuevas del drach.
Det är inte mäniskoskapt utan det är saltsten tror jag som bildar pelare.
Stalagmiter och stalagtiter.....
Den ena växer nerifrån och upp och den andra uppifrån och ner....
Ska inte gå in på vilken som gör vad. Det har jag rätt och slätt glömt....
Jag vet däremot att när man kom ner i grottans centralpunkt så finns där en sjö. Gångarna runt och ner mot sjön, är belysta så man ser de olika droppstensformationerna ganska tydligt.

Nere vid sjön finns det som en stor sal, med sittplatser. När man satt sig ner, så dämpar de belysningen och sortlet från alla människor tystnar. Då glider det plötsligt fram båtar på sjön. I båtarna sitter det en minisymfoniorkester.....
Det låter som det ialla fall.....
De spelar ett av Chopins verk, och sorgligt men sant så kommer jag inte ihåg vad det heter, men jag kan nynna det. Finns det någon som vet? Hjälp mig i så fall....
Den är så vacker.....



När konserten var slut så var jag väldigt tagen jag kom ut i ljuset igen.
Musiken och ljuset satt på näthinnan och jag har aldrig kunnat glömma det.....

Vi for vidare till Soller. En liten by som är väldigt trevlig. Här fann vi en resturang med jättegod mat....
Så fann jag nått som gjorde mig som Norrköpingsbo väldigt glad.....
Spårvagn hihi.....


Mallorca tillhör en ögrupp som heter Balearerna.

En av grannöarna heter Formentera.
Den ser ut så här från luften.


Hit längtar jag igen....
Funderar på att ta med maken en vecka längre fram. Men är rädd att bli besviken. Det Mallorca jag fann 1978 finns nog inte kvar......
Men längtar gör jag.....

Nu ska jag blåsa ut ljuset som jag tände kl 21 för Engla och alla andra missbrukade barn som har det svårt....
Tänder det i morgon igen.... Det kommer att lysa helt tills något gjörs för att våra barn ska kunna gå trygga hem efter en fotbollsträning.

God govänner där ute.
Kram Synne.

En Engla ängel

Ikväll gråter jag.....
Lilla Engla har rest hem. Till de andra änglarna i himmeln.
Det jag och många befarade har bekräftats.
Till Englas föräldrar vill jag bara säga,
Jag beklagar sorgen och tänder i mitt fönster även i kväll det
ljus som brunnit de senaste kvällarna för Engla.


Tänker på er.....
Kram Synne....