Man blir helt matt.........
Vilken tv kväll. Först en timme Antikrunda med en massa göttiga saker som man blir helt sjuk på.
Ta bara instrumentet som hade ett värde at 400-600 000 euro! Jag blev knäsvag......
Sen den blåa ljusstaken....Jag är fullkommligt galen i blåa glas och porslinssaker.
Den persiska mattan som dom gömt på vinden! Vart den värderad till 600 000 kr?
Nu fjädrar (ska inte svära) ska jag börja rota i mina skåp och kartonger som står överalt med en massa snadder i.
Man kan kanske bli rik till slut hehe.
Så Antikmagasinet efteråt. Med cyckel, trattgrammofon, ångmaskin, kamera, telefon och allt det andra. Det finns så mycket fint att se.
Är lite seg. Får inte tillräckligt med sömn tror jag. Måste ut och gå mera.Kan hjälpa
det med. Få lite mera daxljus och frisk luft. Mitt löfte till mig själv har redan gått i vasken.Nyårslöftet var annars att jag skulle gå en promenad varje dag. Det ska väl gå att hålla tycker man.
Det har inte gått! Inte för att jag är lat, utan för vädrets skull. Har varit så halt en period att man nästan inte vågat gå och hämta posten av rädsla för att stå på näsan.
Har skadat ledbandet i höger knä så jag har mina skäl.
Men jag ska skärpa till mig. Lovar det :)
Läste nått oroväckande i Norrköpings Tidningar på nätet.
I maj 1994 var jag med i lottakåren i Västerås. Fick många nya vänner och vi hade det skoj på alla sätt och vis. Så blev det prat om en veckokurs som vi skulle söka till.
Jag var på kurs i Boden. Det var jättekul.
En av mina kår vänner var i Falun.
Det konstiga var att jag sökte till Falun i första hand och Boden i andra hand.
Karin min vännina hade sökt Boden i första hand och Falun i andra.
Jag hamnade som sagt i Boden.
Karin kom aldrig hem.
Idag såg jag att Matias Flink har sökt om att få bli frisläppt! Måtte det aldrig ske!
Han tog livet av 5 av mina kollegor och sköt två personer till som passerade förbi. Han har sju människors liv på sitt samvete, varför ska han bli fri? Vi andra blir aldrig fria....
Jag hade kommit hem från Boden och var hos min syster på Vikbolandet när nyheten kablades ut på tvn.
Jag började må ganska illa. Man satt bara och stirrade på tvn.
När de sen offentliggjorde namnen på de som blivit skjutna var det kört.
Jag grät, kände mig skyldig för att jag kom till Boden och inte Karin som ville dit.
Det var en fruktansvärd tid.
Jag gick ur lottakåren strax efter den händelsen. Jag orkade inte helt enkelt.
Och nu söker altså denne mördare om att bli fri. Släpp inte ut honom! Han har sonat 13,5 år i fängelse. Det är inget! Är inte dessa tjejer, som var i början av livet värda mera?
Jag mår illa.
Det här rör upp en massa känslor och tankar igen. Jag blir ALDRIG kvitt detta obehag. Jag blir aldrig fri...
Varför ska han bli fri?
Godnatt.
Synne
Inlägg
