LIV I LEIREN!

 Då var det dags igen!
För årets LIV I LEIREN dag.
Vi for iväg en tur in för att se på

liv och röra i Øvrebyen.
Det här är ett årligt arrangemang som går

av stapeln i juni.
Allt försigår nedanför Kongsvinger Festning.
Där det står många, stora, ståtliga 

kastanjeträd som just nu blommar.

Kongsvinger är en liten stad, 

en stad där det inte är lätt att hitta 

parkeringsplatser som inte kostar en förmögenhet

att använda sig av. Men det kan vi ta en annan gång!
Idag var det vanskeligare än normalt att

hitta en plats att ställa fordonet på,

men det löste sig efter en stund.
Vi strosade så in mot begivenheternas centrum.
Det första vi möter är en liten servering.
Våfflor, saft och kaffe. Inne i bakgården,

eller trädgården var det loppis.
Det är alltså de som bor här uppe

som öppnar sina trädgårdar, har en liten

loppis eller ett litet bord utanför där man

kan köpa sig en våffla och nått drickbart!
Inte enbart de boende då...
Utan även de som har sina butiker här.
Och andra som har butiker runt om i 

närområdet här.

Vi stannar och pratar med en karl

som vi lärde känna för ett år sen.
Han sålde lotter till ett konstlotteri, 

och vi köpte ett gäng lotter.
En vacker tavla är aldrig fel att ha på väggen.
OM man vinner...
Men när vi stod där så hördes lite hovklapper.
Jag vänder mig om och ser ett kompani 

dragoner som kommer ridande!

Det här är ett gäng ryttare och hästar som kommer 

ifrån Krogserud Gård.

De har en bit hit upp, så de red hit på fredagen, 

från gården, in till stan, över bron

och upp till Festningen.
Sedan red genom folkhavet flera gånger 

under dagen och visade upp sig,

sina fina hästar och otroligt vackra

uniformer! De här

tjejerna är duktiga ska jag säga!

Här ser vi generalen eller vad han kan kallas.
Läs på länken vad Krogserud gård 

är för något. Ni som har hästar, eller andra djur,

 blir man inte imponerad över Line som 

driver den gården, så vet inte jag!
Alla hästar hon har, och det är MÅNGA, 

är hästar som på ett eller annat vis varit misskötta eller

oönskade! De kommer till henne, blir omskötta, får 

den mat de behöver, den kärlek och omsorg

de inte fått av olika anledningar.
När de är friska och pigga får de bli med 

i ridskolegänget och används till ridlektioner!

Här har de sitt läger! Det är

nedanför Kongsvinger Festning.
De har övernattat här med hästarna och

visar verkligen att det finns det mycket man

kan göra med häst! 

Så var det mera loppis!
Dockvagnen ville följa med hem...
Men jag sa nej...
Inne i trädgården där är det fick som 

hette Stallet under dagen! Fullt med

människor som mådde gott i solen.

Tror det var en klass som stod här och sålde

saker, till en klassresa eller något!
Den som vill, och har något vettigt att

sälja kan anmäla sig för att få

plats att stå här under dagen.
Så har du något, är det bara att anmäla sig

till Byen vår i Kongsvinger.

I Herdalsparken var det fullt!
Fullt av glada människor som njöt en kopp kaffe,

en kall öl eller ett glas vin i solen.
Fru Balchen hade öppet, men jisses vilken 

kö det var in! Så idag blev det inte något

kaffe där. Men sommaren har precis börjat.

Det var salgsbodar här med.
Bland annat från Magnor Glassverk

som då är ett företag i närområdet.
Det håller till på Magnor som hörs av namnet.
Där kan man verkligen göra fynd av

ymse slag.
Idag köpte vi tre saker från deras bod.
Kommer bild senare.

Vi tog en avstickare upp i gatan här.
Här var det lugnt och inte så folksamt.

Vi gick ner igen till Herdalsparken.
Hittade en bänk där vi satte oss.
Mycket folk som sagt. 

Här kan du njuta ditt kaffe, din öl eller ditt vin!
 Funderade på att köpa en flaska vatten.
Men jag gjorde det inte! 

30 kr för en halvlitersflaska med vatten!
Eller vanlig läsk för den delen.
Det tycker jag var lite i dyraste laget.
En halvliter öl kostade 60 kr.
Ett glas vin, vitt eller rött 60 kr det med.
Kaffe hade de inte, då var det Fru Balchen som 

gällde, men som sagt, kön var lång så 

vi avstod den här gången.

Kommersen pågick i bodarna, det var smycken, 

pärlor, kläder och allt mellan himmel och gjord.
Magnors vackra glas och bodar med

dukar, leksaker och gammalt porslin.

I parken var det underhållning.
Här sjöng de mycket bra låtar.
Det var lite Janis Joplin, Bruce Springsteen,

Ewa Cassidy och Aretha Franklin.
MYCKET bra underhållning.
Och alldeles gratis!

Nöjda och glada efter en del timmar så

var det dags att fara hem.
När vi närmade oss bilen så 

var dragonerna på väg igen.
De hade nog en kämpig dag i

värmen i sina uniformer av ull!

Bilen stod framför Dagny Juels hus.
Som numera är kvinnemuseum här i Kongsvinger.
Ska berätta mera om den kvinnan senare.

Efter en sväng på butiken för att handla inför söndagen

så var hemma igen.
Vi fick köra en annan väg hem, 

för riksväg 2 är fortfarande stängd efter

flommen vi hade här!
Men vi har klarat oss bra i motsättning 

till många andra som förlorat 

allt de äger och har när vattnet

fann sig nya vägar.

Nu är det dags att börja med lite mat.
Magen kurrar.
Blir biffsnadder idag.
Vad det är?
Vänta och se....

Min dator blev sjuk förra söndagen.
Så den hamnade hos datordoktorn 

i måndags. Vad som är fel, eller när hon

kommer hem... vem vet...
Så nu har lånat makens en stund.
Men han vill ha den tillbaka så

nu slutar jag för idag.

Ha en fortsatt fin söndag.
Kram...
Synnöve.

Flom!

 Vatten, stan är full av vatten...
Ja det är en låt som passar bra nu.
Det gäller inte bara stan.
Det gäller i stort sätt längst hela 

Glomma, Mjösa och andra vattendrag.
Det här är nere på Brandval.
Det hade nog redan börjat

17 maj. Vattnet gick ganska högt

redan då.

Idag ser man inte stranden för allt vatten.
Så här är det fortfarande ganska lågt.

Jag var mycket modig för jag gick 

faktiskt ut nästan halvvägs 

på bron för att ta bilder.
Undrar hur de husena där har det idag....

Där ser man att det ännu inte

krypit så högt upp...

Vildtulpanerna har kommit upp nu.

De är nästan överblommade.
Men så vackra de är.

Kongsvinger den 23 maj.
Här är mölleruinen, eller resterna

efter kvarnen som stod här en gång.
Där den hållaren för 

frälsarkransen står, ska man normalt kunna gå ut. Men som synes är det inte tillrådigt 

just nu! Det är starka strömmar i

vattnet här med, så faller du i, 

är det nästan lika med döden.

Vatten.... och ännu mera vatten...
Det regnade när jag fotade här.

Så därför är det en liten droppe 

på kameralinsen.

Mitt ute det våta element, 

ute på en del av resterna på muren,

där har herrskapet Mås byggt sig

ett litet kärleksnäste.
Vet inte hur många ägg

hon låg på, men 

Herr Mås satt på muren bredvid och

började låta lite hotfullt när 

jag stod där med kameran.
Hoppas inte Glomma går över där,

för då är det slut för den lille familjen.

Här tycker man ju att det borde vara 

idealiskt för lax. Det är ju nästan som en laxtrappa. Men å andra sidan så är

ju inte Glomma så här stor

normalt, så det har säkert 

inte fungerat alls!

Gamlebrua står stadigt och det

behövs nog när vattenmassorna 

forsar fram.

Frälsarkransen har flutit iväg...

Det forsar på bra runt resterna

av kvarnen. Man känner sig

ganska liten när man ser krafterna

i vattnet!

När jag sitter här nu, så funderar man på

hur det ser ut där just idag.
Hur högt har vattnet stigit?

Den 24 maj, alltså igår,  var vi 

tvugna att fara in till stan igen.

Apoteket stod på skemat.
Men vägen till Kongsvinger var stängd

så vi valde att åka till Kirkenær.
På vägen hem stannade vi till vid

Gröset på Namnå.
Där står den här flomstenen.
Ganska mycket vatten i Glomma nu.

Nu ser man hur högt vattnet

har stigit. Den här bilden togs
faktiskt den 28 maj förra året.

Så här ser det ut idag alltså.

Eller det har nog faktiskt stigit ännu mera

nu under eftermiddagen och natten, frama till igår.
Glomma har stigit nästan 

en meter på ett dygn!
Och ännu är det inte färdig!
Den här bautan eller Flomstenen,

står här för att visa hur högt

Glomma har gått under nästan

400 år.

Även den här bilden är från 28 maj 2012.
Här ser man hur det var här nere så sent som

under 1995. Då var det det näst högsta

som Glomma steg.
När hon steg som mest och allt 

svämmande över, det var 1788. 

Frälsarkransen här flöt i alla fall.
Men för hur länge...

Stilla flyter Glomma förbi, och

lämnar spår av förödelse efter sig.
I form av vattenfylda källare, förstörda hus 

och åkrar, slam och lera.

Även här vid oss märker man

flomen. Skasåa som rinner ut i

Nuguren har svämmat över.
Det här är en nysådd åker.
Bortkastat arbete...Tyvärr!

Fick låna lite bilder från Kongsvinger

av en god vän, Karin.
Eftersom vi inte kommer in till

stan nu. Vägen in är stängd!
Såg i vår lokaltidning att Hov ridesenter

står under vatten. Då har det gått långt upp!

Den här bilden tog Karin nästan ett dygn efter att jag var där och tog min bild längre

upp i inlägget.
Livbojens hängare är borta.
Ligger säkert i slussportarna vid

Svartfossen nu.
Vattnet har nästan gått över

resterna av muren.

Det här är vid rastplatsen vid Nor.
Det är precis innan du kommer in

till Kongsvinger. 

Inte mycket väg att gå på här nej...

Träden står nu flera meter

ut i Glommas vatten.

Men visst är det vackert när det är

så här stilla och spegelblankt.

Det stiger och stiger....
Här ska det vara ett bord med bänk någonstans...

En vacker bild på Gamlebrua igen.
Med det strömmande vattnet.
Har ännu inte hunnit läst tidningen

idag, inget sett på nätet heller 

om hur det ser ut idag.
Vet inte helt om jag törs.
Men jag vet att vattnet kommer sjunka

undan så småningom, Glomma kommer

bli som vanligt igenm och man kan

snart sitta och plaska med

fötterna i vattnet där nere på 

sandstranden igen.

Säger tusen tack till Karin och Kenneth

för att jag fick låna deras bilder.
Ska snart ut i solen, för den är här.
Så får vi se vad mer dagen bringar.
Ha en fabelaktigt flott lördag 

mina vänner.
Kram....

17 Mai, svanar i fri flykt och J Bäver.

 Vi har haft en händelsrik 

helg. Långhelg!
Först 17 mai, så pingsthelgen.
Vi for ner till Brandval för att

se på tåget. Vi hade en trevlig tur.
Här står tåget klart för avgång vid

Brandval kirke.

Först i tåget gick Brandval

Skolemusikk och spelade

all musik som ska vara när man

går i 17 mai tåg.

Fast allra först gick ju fanbärarna.
Fina små killar i kostym och bunad.
Hållandes i flaggan som alltid är

den som är först i tåget.

Drillepikene visade upp vad de kunde.
Några var så unga att de inte helt fått

in de rätta rörelserna. Men ge dem några

år så kommer de att visa hur man hanterar en

smal drillstav! 

Sen kom skolan med

alla klasser.
Lärare, föräldrar och elever 

i en härlig samling, med

bunad, utan bunad, i finstasen och

med stora leenden.
Idag var det glass, korv och lek som

gällde.

Här ser man Lilla fröken E och

hennes mamma.
Lilla fröken har en Hedmarksbunad på

sig. Mor har en annan bunad på sig, 

som jag inte helt kommer ihåg vart 

den kommer ifrån. Man ser

henne i en röd överdel, blå kjoldel, med vit

bunadskjorta på sig. 

Så var det Brandval barnehage som

kom i tåget. Fina ungar i sina fina

 17 maikläder med skolfanan först.

Den här mannnen kom i en vacker herrebunad.
Vad den heter vet jag inte.
Men det är så så roligt att se

män i bunad på 17 mai.
Det är vackra kläder.
Så kom igen gubbar, mera bunad!

Ja det hände ju en del tråkigt med då

förståst... Bland annat det här...
Ja det är vår telefonkabel.
Även vår internettkabel.
Torsdagseftermiddag har den

slitits av! I tre delar!

Fick lite dejavu....
Känns som igår kabeln var av 

på ett annat ställe....

Ringde till felanmälan på Telenor.
Vilket strul det var!
Tror vi ringt dem 10 gånger!

Det var inte bara vi som var utan telefon

och internät här. Nästan halva gränden.
Jag vet det låter konstigt med gränd.
Men det kallas så här!

Nåväl, efter nästan 5 dagar 

så blev det i alla fall fixat!
Tack för det telenor!

Här har vi det jag vill kalla lappgubbar!

De åker runt och lägger asfalt!

Ja de fyller I asfalt är

väl mera rätt att säga. 

Våran "nya" väg behöver lappas

och den har varit lappad flera gånger

redan, till trots för att den bara 

funnits i två vintrar!
Lappgubbarna lägger alltså

några spadar asfalt i gropen, så klappar

de till den! MÅNGA gångar....
Sen dags för nästa hål...
Tror ni det håller??
Rätt gissat!
INTE!

En dag på biltur. Vi kör i lagom fart på vägen,

dit vi ska. Framför oss ligger den här

svenskreggade volvon.
Var OBS på skylten på höger sida!
Plötsligt slänger damen som kör, sig

ut i motgående körfält. Slänger på

blinkersen....
Alltså, förbjuden vänstersväng!

Rastplast, jo jag förstår tanken.
MEN....
Ungefär 100 meter efter elstolpen där,

har du en rastplats på rätt sida av vägen!
Det höll på att smälla här kan jag säga.

Smugglarna har det inte lätt nu för

tiden ska jag säga.
Det är täta tullkontroller här på Eda.
Inte ens bussen som går i trafik slipper undan!

Den tredje maj...
Då snöade det.
Har fått det lite på avstånd nu, så

därför kan jag lägga bilden på bloggen.....
Den blev inte liggande ska jag säga.

En förmiddag ringer telefonen.
Jag svarar...
Hör en mansröst som frågar, är det Synnöve?

Ja säger jag, för det är ju jag...
Då är det grannen. Inte hyresvärlden den här gången, utan grannen i nästa hus.
Du måste komma hit, ta med kameran säger

han, det går två fina svanar på min åker.
Klart man ställer upp! På med 

GYMPADOJJOR!
Ärthjärnana var inte vaken kan jag säga....
Ut i regnet, med en handduk över kameran, 

ut på åkern.... Blött, swomp säger det för varje steg jag tar. Långt där ute ser jag

svanarna. Går vidare...
För varje steg jag tar, tar fåglarna ett

kliv längre bort...
Börjar tappa modet lite.
Svanar är så förbaskat arga av sig ibland!
Men gympadojjorna fortsätter framåt,

jag har bara att hänga med....
Försöker sikta in mig på det som ser gult ut.
Det är torrt! Tror jag...
Swomp säger det för varje steg jag tar...
Har funderat på hur de gör som ska smyga

sig fram på en sån här åker.
Vad har har de för knep?
Antagligen inte gympadojjor i alla fall...

För varje två steg jag tar, tar 

de här fåglarna ett!
Bort från mig....
Så stannar jag.
Genomsur på fötterna.
Åkern är lerig och våt, framför

mig står det två arga svanar!
Inte så hög i hatten då nej....
Upp med kameran...
Sportprogrammet är på. Funkar alltid!
Av 100 bilder får du garanteat 10 bra.

Plötsligt börjar de springa!
Så hör man hur det flaxar till!
De ska ta av!
Hoppas de INTE kommer åt mitt håll bara.
Vill inte ha en av de där tunga fåglarna 

i skallen! Då sitter man säkert fast i leran.

Dessa tunga fåglar tar av så lätt

som bara det....
Vingarnas kraftiga slag tar dem längre

upp för varje vingslag de tar.

Samtidgt så börjar de tuta!
För varje vingslag ett tut!

Självklart i stereo. De var ju två...

Mäktiga, vackra fåglar.
Stora, tunga, men de blir så graciösa när

de får luft under vingarna.

Med ett sista tuut, några kraftiga 

slag med vingarna är de uppe i marschhöjd.
Försvinner ut över sjön som

ligger därbakom träden.
Jag står kvar där ute i leråkern.
Blöt och lerig om fötterna, våt, dimmiga 

glasögon och en fånigt leende på läpparna.
Så djupt tacksam över att

grannen ringde och bad mig komma.
Att komma så nära de här stora, majestätiska fåglarna var helt fantastiskt.
Men, jag vet inte om jag blev mindre rädd för dom, de har en näbb med många vassa tänder

som de vet att använda.

Alträdens kottar hänger som

julgranspynt ytterst på grenarna när jag

går förbi dem på väg ut.
Måste ju självklart fram med kameran.
På norska heter det Or.

Jag skulle ner till sjön och vinka

hej då åt vinterns is.
I år bestämde den sig för att det 

var dags att resa den 6 maj.
Tänk att här ute gick man så sent som

i början, mitten av april.
Nu höll den nog bara för en mås.

Stenpiren var helt isfri med.
Man hörde nästan hur stenarna njöt av 

slippa isens tvångströja.

Det sjöng faktiskt i isen när den flöt iväg.

Eller sjöng och sjöng.. det lät!

Kan vara att den smälte...
Det knittrade så mysigt.
Ungefär som det satt små

sjöjungfrur under isen med sina

tamburiner. Det var ett goljud!

En annan vattenlevande varelse 

är det som varit framme här.
Ingen jungfru precis.
Utan Herr. J Bäver!
Ja säkert Fru J Bäver med.

Många träd såg ut så här när jag 

klämde mig fram bland snår och ris där nere.
Det är helt fantastiskt vad de får till.
Med tänderna!
Många träd stod så här.
Undrar varför de lämnar dom 

på det här viset?
Någon som vet?

Klicka upp storleken på den här

bilden så ser du mönstret på

den här stammen.
Det är naturens konstverk.
Den skicklige konstnären heter nog

antingen Herr J Bäver eller Fru J Bäver.

Det var allt för den här gången.
Ute faller regnet!

Björkarna är så där skirt gröna nu.
Har sett några humlor och bin.
Hoppas det hjälper att jag planterar 

massor med blommor nu.
Vill ju inte de ska dö ut!
Så ut och plantera humlemat och bimat 

med er nu!
Ha en fabelaktigt fin onsdagskväll.

Det ska jag.

Kram....