Translate

onsdag 22 maj 2013

17 Mai, svanar i fri flykt och J Bäver.

 Vi har haft en händelsrik 
helg. Långhelg!
Först 17 mai, så pingsthelgen.
Vi for ner till Brandval för att
se på tåget. Vi hade en trevlig tur.
Här står tåget klart för avgång vid
Brandval kirke.
Först i tåget gick Brandval
Skolemusikk och spelade
all musik som ska vara när man
går i 17 mai tåg.
Fast allra först gick ju fanbärarna.
Fina små killar i kostym och bunad.
Hållandes i flaggan som alltid är
den som är först i tåget.
Drillepikene visade upp vad de kunde.
Några var så unga att de inte helt fått
in de rätta rörelserna. Men ge dem några
år så kommer de att visa hur man hanterar en
smal drillstav! 
Sen kom skolan med
alla klasser.
Lärare, föräldrar och elever 
i en härlig samling, med
bunad, utan bunad, i finstasen och
med stora leenden.
Idag var det glass, korv och lek som
gällde.
Här ser man Lilla fröken E och
hennes mamma.
Lilla fröken har en Hedmarksbunad på
sig. Mor har en annan bunad på sig, 
som jag inte helt kommer ihåg vart 
den kommer ifrån. Man ser
henne i en röd överdel, blå kjoldel, med vit
bunadskjorta på sig. 
Så var det Brandval barnehage som
kom i tåget. Fina ungar i sina fina
 17 maikläder med skolfanan först.
Den här mannnen kom i en vacker herrebunad.
Vad den heter vet jag inte.
Men det är så så roligt att se
män i bunad på 17 mai.
Det är vackra kläder.
Så kom igen gubbar, mera bunad!
Ja det hände ju en del tråkigt med då
förståst... Bland annat det här...
Ja det är vår telefonkabel.
Även vår internettkabel.
Torsdagseftermiddag har den
slitits av! I tre delar!
Fick lite dejavu....
Känns som igår kabeln var av 
på ett annat ställe....
Ringde till felanmälan på Telenor.
Vilket strul det var!
Tror vi ringt dem 10 gånger!
Det var inte bara vi som var utan telefon
och internät här. Nästan halva gränden.
Jag vet det låter konstigt med gränd.
Men det kallas så här!
Nåväl, efter nästan 5 dagar 
så blev det i alla fall fixat!
Tack för det telenor!
Här har vi det jag vill kalla lappgubbar!
De åker runt och lägger asfalt!
Ja de fyller I asfalt är
väl mera rätt att säga. 
Våran "nya" väg behöver lappas
och den har varit lappad flera gånger
redan, till trots för att den bara 
funnits i två vintrar!
Lappgubbarna lägger alltså
några spadar asfalt i gropen, så klappar
de till den! MÅNGA gångar....
Sen dags för nästa hål...
Tror ni det håller??
Rätt gissat!
INTE!
En dag på biltur. Vi kör i lagom fart på vägen,
dit vi ska. Framför oss ligger den här
svenskreggade volvon.
Var OBS på skylten på höger sida!
Plötsligt slänger damen som kör, sig
ut i motgående körfält. Slänger på
blinkersen....
Alltså, förbjuden vänstersväng!
Rastplast, jo jag förstår tanken.
MEN....
Ungefär 100 meter efter elstolpen där,
har du en rastplats på rätt sida av vägen!
Det höll på att smälla här kan jag säga.
Smugglarna har det inte lätt nu för
tiden ska jag säga.
Det är täta tullkontroller här på Eda.
Inte ens bussen som går i trafik slipper undan!
Den tredje maj...
Då snöade det.
Har fått det lite på avstånd nu, så
därför kan jag lägga bilden på bloggen.....
Den blev inte liggande ska jag säga.
En förmiddag ringer telefonen.
Jag svarar...
Hör en mansröst som frågar, är det Synnöve?
Ja säger jag, för det är ju jag...
Då är det grannen. Inte hyresvärlden den här gången, utan grannen i nästa hus.
Du måste komma hit, ta med kameran säger
han, det går två fina svanar på min åker.
Klart man ställer upp! På med 
GYMPADOJJOR!
Ärthjärnana var inte vaken kan jag säga....
Ut i regnet, med en handduk över kameran, 
ut på åkern.... Blött, swomp säger det för varje steg jag tar. Långt där ute ser jag
svanarna. Går vidare...
För varje steg jag tar, tar fåglarna ett
kliv längre bort...
Börjar tappa modet lite.
Svanar är så förbaskat arga av sig ibland!
Men gympadojjorna fortsätter framåt,
jag har bara att hänga med....
Försöker sikta in mig på det som ser gult ut.
Det är torrt! Tror jag...
Swomp säger det för varje steg jag tar...
Har funderat på hur de gör som ska smyga
sig fram på en sån här åker.
Vad har har de för knep?
Antagligen inte gympadojjor i alla fall...
För varje två steg jag tar, tar 
de här fåglarna ett!
Bort från mig....
Så stannar jag.
Genomsur på fötterna.
Åkern är lerig och våt, framför
mig står det två arga svanar!
Inte så hög i hatten då nej....
Upp med kameran...
Sportprogrammet är på. Funkar alltid!
Av 100 bilder får du garanteat 10 bra.
Plötsligt börjar de springa!
Så hör man hur det flaxar till!
De ska ta av!
Hoppas de INTE kommer åt mitt håll bara.
Vill inte ha en av de där tunga fåglarna 
i skallen! Då sitter man säkert fast i leran.
Dessa tunga fåglar tar av så lätt
som bara det....
Vingarnas kraftiga slag tar dem längre
upp för varje vingslag de tar.
Samtidgt så börjar de tuta!
För varje vingslag ett tut!
Självklart i stereo. De var ju två...
Mäktiga, vackra fåglar.
Stora, tunga, men de blir så graciösa när
de får luft under vingarna.
Med ett sista tuut, några kraftiga 
slag med vingarna är de uppe i marschhöjd.
Försvinner ut över sjön som
ligger därbakom träden.
Jag står kvar där ute i leråkern.
Blöt och lerig om fötterna, våt, dimmiga 
glasögon och en fånigt leende på läpparna.
Så djupt tacksam över att
grannen ringde och bad mig komma.
Att komma så nära de här stora, majestätiska fåglarna var helt fantastiskt.
Men, jag vet inte om jag blev mindre rädd för dom, de har en näbb med många vassa tänder
som de vet att använda.
Alträdens kottar hänger som
julgranspynt ytterst på grenarna när jag
går förbi dem på väg ut.
Måste ju självklart fram med kameran.
På norska heter det Or.
Jag skulle ner till sjön och vinka
hej då åt vinterns is.
I år bestämde den sig för att det 
var dags att resa den 6 maj.
Tänk att här ute gick man så sent som
i början, mitten av april.
Nu höll den nog bara för en mås.
Stenpiren var helt isfri med.
Man hörde nästan hur stenarna njöt av 
slippa isens tvångströja.
Det sjöng faktiskt i isen när den flöt iväg.
Eller sjöng och sjöng.. det lät!
Kan vara att den smälte...
Det knittrade så mysigt.
Ungefär som det satt små
sjöjungfrur under isen med sina
tamburiner. Det var ett goljud!

En annan vattenlevande varelse 
är det som varit framme här.
Ingen jungfru precis.
Utan Herr. J Bäver!
Ja säkert Fru J Bäver med.
Många träd såg ut så här när jag 
klämde mig fram bland snår och ris där nere.
Det är helt fantastiskt vad de får till.
Med tänderna!
Många träd stod så här.
Undrar varför de lämnar dom 
på det här viset?
Någon som vet?
Klicka upp storleken på den här
bilden så ser du mönstret på
den här stammen.
Det är naturens konstverk.
Den skicklige konstnären heter nog
antingen Herr J Bäver eller Fru J Bäver.
Det var allt för den här gången.
Ute faller regnet!
Björkarna är så där skirt gröna nu.
Har sett några humlor och bin.
Hoppas det hjälper att jag planterar 
massor med blommor nu.
Vill ju inte de ska dö ut!
Så ut och plantera humlemat och bimat 
med er nu!
Ha en fabelaktigt fin onsdagskväll.
Det ska jag.
Kram....

onsdag 15 maj 2013

Nu börjar det likna vår.....


Nu börjar det likna vår.
Även om vädret spelar oss blöta
och blåsiga spratt!
Den vackert blå Skillan har tittat upp i
gräsmattan och jag bara njuter.
Även insekterna njuter av blomstringen nu.
Såg inte det här biet när jag låg
på gräsmattan och fotade.
Hoppas den här lilla varelsen får en fin sommar.
Har ju läst att bin och humlor är på
väg att bli utrotade, så nu ska jag vara 
noga med att att blommor med mycket
nektar och pollen i åt dem. 
Snart rabarberpaj....
En tidig morgon.
Fåglarna hade startat sin dag med kvitter
och sång. Men det blåste...
Bilden togs runt 04:15 en morgon.
Och gubben jobbar....
En bild från i februari igen.
Men jag tycker den är så härlig.
Här ligger det ett hus för asylsökare.
Huset i bakgrunden, rätt vid sidan av gångvägen
vid Glomma har de en plats för lek och sport.
Det var en varm dag och de här grabbarna var ute
och spelade volleyboll. Spelade Status Quo
så det bara sjöng i träden.
Kunde inte låta bli att fota dom.
I mars såg himlen ut så här en dag vi var
på tur. Solen skiner igenom molnen, 
glipan var formad som en måne. 
Fick hem ett lass med böcker igen.
Bokhyllorna är FULLA!
Måste antagligen bygga ut....
Men vi läser mycket både maken och jag.
Tror vi har runt 1550 böcker hemma nu.
Grannfrökna var ute en dag med busen Oskar.
Man tycker han är så liten, men se här...
Han är inte liten.
Men han är söt.
Winnie Katt låg och njöt av vårvärmen den där dagen med.
Varmt och skönt på gruset kan jag tro.....
Solen har visat sig faktiskt. Flera gånger.
Här är en gång.
Låg gott tillbakalutad i solstolen, med kameran.
Passade på när en del av grenen skymde 
solen. Då tog jag bild. Blev ganska bra tycker jag.
Satt ute i solen.
Njöt och mådde bra.
Ett glas iskallt vatten, en skål med 
små tomater, telefon och en bra bok.
Kan det bli bättre?
Näe, visade sig snarare tvärtom!
Jag är ganska allergisk mot mycket!
Bland annat TOMAT.
Efter att jag satt i mig alla de där små, söta, goda
röda tomaterna gick det inte länge förren min mage började protestera! Fick så ont i magen!
Det är visst histaminet i tomaten jag reagerar på!
Var på biltur en dag.
När vi närmade oss Skarnes trodde jag det brann.
Ja, det gjorde det ju faktiskt. Men det var ingen 
husbrand, tack och lov, ingen skogsbrand heller.
Utan en som gick och svedjebrände!
Det är ett sabla otyg!
För oss som har problem med allergi och astma är
det här rena döden nästan!
Förstår varför de gör det.
Men ändå inte!
En dag bestämde jag mig för att gå!
Jag blev avsläppt av maken när han
körde på jobb.
Jag ville gå upp bakvägen till Kongsvinger Festning!
En bit upp så vände jag mig om, såg ut över landskapet
och jag bara njöt.
En vacker dag, sol, ljumma vindar och vår.
På andra sidan av Glomma ser man till vänster
Skarstad Gartneri.
Han som driver jorden här var igång med
vårbruket.
Skönt att se att det faktiskt ÄR igång nu.
Det har startat här på gården med nu.
Vollgata heter gatan som går upp här.
Den går i stort sätt rakt upp!
Inte så brant, men en lång, seg backe!
Bra för gummfläsk det, fniss.
Det bor till och med en häst här.
Men den stod märkvärdigt stilla där
i trädgården!
Tror det är en trähäst. Men den var så fin.
Såg ut som känd häst vid närmare eftertanke...
Pippis Lilla Gubben....
Den såg ut att ha det skönt där i solen.
När jag kommit upp på toppen så
såg jag en skogstig. Klart man måste tassa in där.
Upptäckte att jag befann mig bakom och nedanför
Kongsvinger Festning.
Här har det jobbat skogshuggare med att 
ta ur skog, öppna upp och rensa.
Blev så ljust och fin nu tycker jag.
De är inte färdiga ännu.
Såg ut över Glomma igen.
Det är vackert här. Jag börjar 
som sagt inse det nu.
Efter snart 9 åt här nere.
Tittade uppåt.
Högt däruppe ruvar Festningen!
Tänk på 1700 talet hur skrämmande den här synen 
måste varit. Det är så brant upp där att man
kan faktiskt skada sig rejält om man ramlar.
Här satt det ju fångar som säkert skulle ha rymt om de 
kunnat. Men jag hade nog tänkt mig om både
en och två gånger om jag sett det här...
De håller ju på med ombyggnad och renovering här
uppe nu. Hotell ska det bli, en fin restaurang där man 
kan njuta en bit god mat.
Allt blev ju tyvärr försenat eftersom byggherren
gick i konkurs! Det står byggnadställningar runt
hela festningen. Det är avspärrat på nästan alla platser
där man kan stå och se ut over landskapet.
Men jag hoppas ju att man snart ska
kunna gå upp till festningen med vänner för att
se ut över den vackra bygden.
De som försökte rymma från Festningen kunde nog känna sig 
ganska säkra om de kom så långt.
Idag vet jag inte..
Vi har ju fängelset på Vardåsen, och här...
Den stora gården i vänster på bild,
Sæther Gård, där håller
Polisskolan till. Så vi har många poliser här.
Både färska, halvt färska och färdiga.
Skulle vilja ha bort det där trädet!
Det stör utsiktsbilden....
Efter att jag tassat runt i skogen här en stund, 
började jag min vandring ner mot
stans centrum.
Passerade det här fina lilla torpet.
Inte säker på om någon bor där nu.
Gick ner Georg Stangs gate.
Stannade utanför det här huset.
Jag tycker det är så vackert!
På min väg här träffade jag en äldre dam som bor strax
efter det där torpet. Stannade och pratade med
henne en stund, en annan dam kom med,
hon hande en liten glad hund med sig.
Vi stod säkert och pratade en halvtimme.
Har aldrig pratat med dem förut, men den här
dagen var faktiskt nästan alla jag mötte 
på ett strålande humör. En trevlig pratstund fick vi i alla fall.
Ett annat hus som fångat mitt intresse är det här.
Ser så oansenligt ut. Men där tar man fel.
Titta bara på det här vackra fönstret.
Så ser man skylten...
klicka på bilden så blir den större.
Här har du en länk om det första sjukhuset i Hedmark.
Det är ett vackert hus som idag
är privatbostad tror jag.
Men det är det som är så intressant med
husen här i Øvrebyen.
Nästan ALLA hus har en historia som på
nått sätt vävs in i historien om Festningen.
 Väl nere i centrum så fortsatte jag vidare längst med
Glomma på strandpromenaden.
Nu har bordet kommit ut, sitter fast med kätting
för säkerhetsskull. Så ha med fikakorgen när
du går här.
Den här bilden togs 7 maj i år.
Bara för skojs skull.....
Samma plats, fast den 13 mars i år....
När Glomma inte är så stor så 
är det en fin plats att bada på här.
Sandstrand nästan längst 
hela Glomma här.
Men pass på, det ÄR starka strömmar här.
Så kan man då njuta fikat vid bordet.
För ja, det är på samma ställe.
Två som redan börjat badsäsongen är dessa två.
Tror det är två drakar.
Visst heter det så?
Såg ingen hona någonstans.
Vackra, höga björkar som snart är gröna
kantar vägen jag går.
Snart var jag framme dit jag skulle....
Efter nästan 5 km promenerande.
Men så mycket jag fick se.
Tog en tur ner till jordgubbslådan.
Det lyser grönt emot mig där med.
Blir alltså jordgubbar i år med.
Mina vackra penseèr lyser emot mig där de 
står på verandan.
Vid sidan om står en lavendel.
Här blir det en blå sommar tror jag.
De flesta blommor jag har, går i blått.
Ute blåser det IGEN!
Vinden tar aldrig ledigt här tror jag.
Diskusionen går hög i distriktet om
vindkraftverk. Det är verkligen läge för det
här vill jag säga. Men folk vill inte ha dem.
Men ström vill dem ha.. Jaja, man kan inte  få allt
tror jag.
Dags för en fika.
Ha en fin dag där ute.
kram....




Related Posts with Thumbnails