Translate

tisdag 21 augusti 2012

** NORRKÖPING **

Ja då har man varit en tur till stan då.
Stan, det är alltså Norrköping.
Kul att komma hem en sväng.
Spårvagnar är väl Norrköpings kännemärke nummer 1.
Gula fara.! Här på väg över
Nya Saltängsbron.
Jag var tvungen att leta lite, för
jag trodde att bron fortfarande hetter Oscar Fredriks bro.
Så var det alltså inte.
Den byggdes om 1978-1979.
Men nog tyckte jag den gamla bron var snyggare....
Två av bropelarna står förresten vid ingången till
Folkparken i stan.
 Teatern i Norrköping.
Stora teatern i Norrköping invigdes den 24 februari  
1908. Den är byggd i Jugenstil.
På fasaden står devisen
Förkunna seklers sorg
Förkunna seklers glädje.
Skrivet av Esaias Tegner.
Så har vi då Karl Johans park.
Han står där, i mitten.
På sockel!
Ja, alltså Kalle....
Han hamnade där 1846 den bäste Karl XVI Johan.
Egentligen var parken ett torg. 
Hette först Saltängstorget.
Park blev det 1887, då stadsfullmäktiges ordförande och 
konsul John Philipsson, ville försköna stan.
Han bytte ut kullersten och torg mot en park med blommor, fontän och grönska. I nedre delen av parken finns fontänen
Delfinfontänen.
Fast det är inga delfner utan lax som pryder den.
Men jag tror att huvudattraksionen i parken ändå
är den här...
Kaktusplanteringen.
I år hyllar den Norrköpings Symfoni Orkester
som fyller 100 år.
När jag gick i musikklass hade vi
konserter med SON.
 Arbetet med att få den här planteringen färdig tar
ca 4 veckor för tre trädgårdsmästare.
De börjar bygga utifrån och in mot mitten.
Där lämnas plats för huvudmotivet.
Det byggs färdigt i växthuset och fraktas till
parken och monteras på plats med en kran.
Under vintern vilar dessa stickiga skönheter ut i  växthuset
som ligger på Sylten.
Många av kaktusarna härstammar från
kaktusar som donerats av en byggmästare som hette 
Anders Carlsson. Han gav dem till stan 1910.
I parken finns de gamla restaurerade gaslyktorna
som ger ett dämpat och romantiskt sken.
Speciellt på vintern, när fontänen är
 dekorerad med ljusslingor.
Här är Karl XVI Johan igen.
I bakrgunden skymtar man järnvägsstationen.
Här hittade jag pellargoner som var
uppstammade. Så läckert!
Huset i bakgrunden är gamla
Standard Hotel som invigdes 1899.
Idag är det restaurang, konferense och 
ligger Scandic Hotel City där numera.
Här växer även agave och som synes så trivs
den väldigt bra, för den här blommar just nu.
Från parken tar vi oss över bron.
Där borta skymtar man Grand Hotel och 
rådhuset. Tornet sticker upp högt över taken
på de andra byggnaderna.
Rådhuset byggdes mellan 1907-1910.
Det gamle revs 1906.
Det byggdes 1724-1734 då man byggde upp Norrköping igen
efter att ryssarna brände ner stan 1719 under 
det stora nordiska kriget.
På toppen av tornet sitter det en man.
Han har 68 meter ner till backen.
Han heter Gull-Olle i folkmun.
Egentligen har han ett mycket finare namn och
en fin titel. Han är Norrköpings skyddhelgon 
och heter Sankt Olof.
Statyn av honom är 4,5 meter hög och guldförgyld...
Därav namnet Gull-Olle.
Han har suttit där uppe sen 1910.
Ett år fick han till och med tomteluva på sig.
En STOR sådan!
I Norrköping bor det en mycket driftig man,
han är faktiskt från Norge.
Han heter Reidar Svedahl,
 och det var han som faktiskt fick på
Gull-Olle tomteluvan.
Här ser man en del av Norrköpings
uteliv. Ja inte numera.
Nu är det bara kontor och sånt där.
Men när man var yngre, så gick man
på Palace där.
Man åt, drack och dansade...
Karl Johanspark och Stadshuset.
Ja det heter så.
Det byggdes 1802. Har använts som
postkontor och epidemisjukhus.
Strömmen och de fina träden som 
visar vägen ner mot Hamngatan.
När man strosar runt så här blir efter en stund 
ganska kaffesugen.
Vi fikade på Lindahls inne på Spiran.
Alltid lika gott kaffe och MYCKET spännade att
stoppa i munnen.
Här hittade jag helt klart en ny favorit.
Päronbiskvier...
Så gooooda...
Efter fikat strosade vi vidare.
Ner mot Knäppingsborg.
Här är det ett myller av butiker i de gamla
husen som fick nytt liv för några år sen.
Butiker av alla de slag....
Här finns något för alla....
Det är liksom "våran" gamla stan....
Trånga gränder...
Tvättlina med tvätt på tork som
hänger över oss...
Ett torg, med restauranger, fik och annat mysigt.
Alla hus har samma gula färg.
När man gick i de trånga gatorna och
gränderna så kunde man nästan både
höra och se hur det var här förr...
Ännu flera butiker finns när man rör sig ut mot
Järnbrogatan för att komma vidare.
En bakgård där jag gärna suttit med en 
kopp kaffe och bara njutit av känslan
att befinna mig långt tillbaka i tiden...
Den här gynnaren hade nog inte tid till det.
Han/hon samlade in pollen för glatta livet.
Den var ganska full med pollen, som den fått av den
här och de andra som växte där.
En stockros som växte vid en port när
man var på väg ut...
Här ligger även det här huset från 1890.
Men vad det varit och är nu,
det har jag inte en aning om.
Någon som vet?
Strömmen har ju en viss historia när det
gäller Norrköping.
Motala Ström allså..
Här kommer den ner till
Louis De Geer.
Nu mera konsert och konferenslokaler.
När jag växte upp var
det Holmens bruk som höll till här.
Mamma jobbade där.
Hon körde travers, lyfte upp timmerstockar som skulle
vidare in i verksamheten för att
så småningom sluta som papper...
Så kom vi ner till Strömparken till slut.
Här har man haft många skojiga stunder.
Hade en klasskamrat som bodde i 
ett stort fint hus i parken.
Inte det här alltså.
I den här delen av parken finns en fontän, 
där småbarn brukar plaska runt.
Fikabord, en liten servering såg jag med.
Här håller även fiskeföreningen till.
Det brukar stå många fiskare här.
Man kan få både det ena och det andra på kroken.
Änderna trivs också bra här...
Här ligger ett gäng uppe och vilar sig.
Det är hårt att vara and!
Ännu hårdare kan det bli om
dem som bestämmer i kommunen 
får som de vill.
Går man över Spången så kommer man över till
de gamla arbetarkvarteren.
Gatunamen här ger en vink om det.
Garvaregatan, Tunnbindargatan osv...
Vi gick över för att få en bättre utsikt mot
Strömparken där den ligger nu.
Grönskade och lummig.
Titta  noga på de här bilderna.
Det är kanske inte så länge till så är
den här typiska norrköpingsvyn borta för alltid....
Här vill nämligen de höga herrarna i Norrköpings
kommunstyre bygga hus....
De vill rasera hela parken för att klämma
in ett höghus med 35 lägenhetet i,
i den här vackra parken!
Och nu tar jag tillfället i akt och ber er alla som
har anknytning till Norrköping på något
vis och som är på facebook...
Gå in till facebookgruppen
Rädda Strömparken och bli med.
Bli med för att stoppa det här vansinnet!
Det är nu det gäller.
Kommer ni ihåg att jag skrev om en som hette Reidar.
Just han ja, norrmannen som vill värna 
om den vackra staden Norrköping.
Han har dragit igång det här gruppen!
Nu såg jag att 4 av 8 partier har vänt och 
vill bevara parken.
Så det finns hopp! 
Motala ström, glider sakta förbi, 
omedveten om vad som håller på att ske.
Men OM vattnet kunnat tala så tror jag
att vi fått höra ett starkt nej från det.
Låt den här vackra vyn få vara kvar!
Finns många ödetomter man kan bygga hus på.
Värna om våra parker!
Vi behöver dom!
Till er som orkar läsa allt det här säger jag bara ett
stort tack! Vet det blev långt, men 
Norrköping är min hemstad. Här är jag
född, uppvuxen och gått i skola.
Även om jag inte bor där längre så har du, du vackra, stolta stad
en stor plats i mitt hjärta.
För alltid!
Kram...

torsdag 9 augusti 2012

Äntligen en liten smak av sommar....


Jo jag säger att det smakade sommar idag.
Solsken, fågelsång och inte minst den där sköna värmen
som gör att man blir alldeles varm i ansiktet.
Mina blommor och grönsaker har
klarat sig påfallande bra den här blöta
sommaren och det prunkar i mina
vackra, hmmm, blåa IKEA påsar!
Nu frågar sig vän av ordningen varför 
i all sin dar jaga planterat i IKEA påsar...
Ja, jag har nog inget bra svar tror jag..
Såg något i tidningen
Vi i Villa om att plantera i det man hade, 
och närmast just då var just dessa IKEA påsar...
Tanken var ju att man skulle kunna flytta på dom 
efterhand om man ville...
Men....
Vem katten orkar det?
50 liter jord i varje och så lite fyllning i
botten för att det inte skulle gå åt så mycket
jord, så kommer då allt regnvatten..
Ja som ni förstår så har de fått stått där...
De här blåbären fick INTE stå kvar.
De slank ner i magen illa kvikt.
Men såg att det inte är några mängder med bär
som kommer här i alla fall.
Får ge mig ut en dag och plocka...
Vi hittade däremot lite svamp.
Inte heller det några mängder då,
men hem kom den.
Smakade gott kan jag lova.
Gubben plockade och jag höll
ordning på Erri.
Grannungarna kom ner på besök en dag.
Som ni ser av bilden så satt vi ute...
Fast det regnade...
Nått måste man ju företa sig,
så vi for till Arvika en dag.
Det är en trevlig liten stad ska jag säga.
De här husen med tinnar och torn älskar jag.
En runda på torget blev det med.
Här finns det fortfarande kvar LEVANDE 
torghandel. Här fanns det blommor, 
ost, fisk, koppar, böcker, kläder och 
alla möjliga duppeditter och dingsar.
Lyfte blicken och såg en ensam blomlåda
hängande på den där balkongen.
Så ensam och så vackert....
Det finns en bra butik, ja det finns många bra
butiker i  Arvika, men just den här är nog bäst!
"Våran" bokhandel.
Här köper vi massor av böcker.
Finns de böcker vi vill ha inte hemma, så 
beställer de hem dem, så ringe de och talar
om när böckerna finns i butiken.
Vi har en bokhandel som är närmare.
Den ligger på köpcentret i Charlottenberg.
Men den är inte värd namnet bokhandel....
Vi läser ju både på svenska och norska, så det är inga problem. Men i Charlottenberg finns nästan bara 
böcker på norska, dessutom till norska priser!
Skulle man köpa ett grattiskort av nått slag 
så blir det på norska...
Har försökt klaga på dom, men det hjälper inte
Får bara till svar att "Vi er en norsk kjede"...
Så därför så handlar vi på Bokia i Arvika.
Där har de en service som är helt utom 
det vanliga kan jag lova.
Så där har ni Arvikabor något att vara stolta över.
Hemma igen slog jag upp köksfönstret mot 
sommaren... ja eller det som skulle föreställa sommar...
Och när jag gick ut möttes jag av det nya 
"husdjuret" här på gården.
Får jag lov att presentera Fåret Shawn.
Jag vet att det är en robotgräsklippare...
Men när du ska passa på den så den inte sätter sig 
fast överallt, då menar jag överallt...
På stenar, stora stenar, under stora träd, 
kör ner i slänter och kommer inte upp, 
fastnar i löplinan till jycken..
När jycken sitter fast på löpninan...
ja, jag kan hålla på en stund...
Då upptäcker man efter ett tag att man
går och pratar med den där duppeditten 
som om det vore ett djur...
Ja är man inte galen, så blir man galen....
Efter att ha jagat det där monstret så
for vi iväg och tvättade bilen...
Ja, JAG tvättade inte bilen då...
Det gjorde gubben.
Jag fotade ju.....
Tvättgrannen skulle inte tvätta
bilen, utan han tvättade båt...
Hoppas han kom ihåg att tömma den
innan han satte den i sjön igen bara...
Mörka moln la sig som ett täcke över oss.
Då tänkte jag att det är bra att ha lampor.
Men de var mörka de med...
Blev i alla fall ingen åska trots de svarta molnen.
Jag stod under ladubron och såg
de mörka molnen torna upp sig.
Så jag tog det säkra för det osäkra och
gick in och satte på kaffe...
Går strömmen är det ju kört med kaffet tänkte jag...
Tog med mig koppen och skulle sätta mig ute 
på verandan, men ångrade mig när det började 
droppa uppifrån.
Satt inne med dörren öppen och lyssnade
på regndropparna som föll på taket.
Mysigt det ska jag säga...
Hittade vildhallon bakom ladan i år igen.
Ska ta med mig grannbarnen 
och plocka lite... De smakar....
MASSOR!
Det gjorde även den här saken.
Den hette donutpersika...
När man ser formen förstår man det kanske...
Saftig och god var den i alla fall.
Så var vi ju ute och letade efter Erri
som hade gömt sig.
Hon var borta i tre dagar.
Vi letade överallt..
I skogen, längst med vägarna och under trappor och
jag vet inte allt...
Så tänkte vi att vi tar en tur ner till sjön..
Så med Mats hund i koppel och kameran runt halsen
gick vi ner...
Ropade några gånger och så...
Plötsligt dök hon upp...
Snabbt på med kopplet och man
kunde andas ut...
Erri gäspade mest, och Mats han såg ut 
som att det här var ju inte kul.
Vart hon varit?
Enkelt..
Inne i där rävidet! 
Där hade hon legat i tre dagar med sina
blindvalpar....
Hon hade dom först under stabburet, men där
kom fåret Shawn och skrämde henne, så
hon flyttade helt sonika hit ner...
Det är två ingångar.
En som ligger lite under vatten och
så den andra som syns till höger på bilden.
Det var ur den hon kom...
Nu är hon i alla fall hemma, och lusten
att springa ner till sjön tror jag är borta.
Jag är lika glad för det.
Hon fick vara inne sen. Vågade inte 
släppa ut henne igen, tänk om
hon dragit ner dit igen, och så har
vattnet stigit och ja.. ni förstår...

Nu är det nog dags för en kopp te.
Är så trött så jag vet inte helt
vart jag ska vända mig.
Skulle gärna lägga mig nu, men klockan är inte 20 ännu...
Så jag sägar bara att ni får ha en trevlig kväll, 
och ha en trevlig fredag och helg.
Kram på er...

onsdag 1 augusti 2012

VA! Redan augusti??

Ja, vad säger man...
1 augusti redan...
Sommaren vi väntat på, vart tog den vägen?
Har hitills varit mycket regn under sommaren, men
vi får väl hoppas att augusti kan bjuda på
lite mera värme än juli.
En som inte tänkte bjuda på nått alls var Erri idag.
Vi har fått ett nytt husdjur på gården...
Fåret Shawn...
Ja en sån där klipprobot ni vet..
Den gillas INTE av madammen här.
Idag blev det riktigt illa för Shawn...
Den råkade förvilla sig ner i slänten mot
väggen på stabburet och där blev den sittande fast...
Till Erris stora förtret....
För under stabburet där har hon sin bostad.
Det är svalt och skönt och ingen kommer dit mer 
än hon... fram tills idag då..
Hon skällde och morrade på den här stackars robot-
klipparen som faktiskt helt enkelt kom av sig!
Japp! Han tvärstoppade!
Då fick han ännu mera skäll av Erri...
Så jag fick komma för att hjälpa den här
försvarslöse kraken på rätt spår igen..
Men då gav han igen!
Rejält!
Tjöt som det värsta brandalarm!
Inbyggt tjyvlarm alltså.
Så fort någon flyttar på den så skriker han..
Damen fick fart och for in genom köksdörren hos oss
så det bara dammade...
Sen gick hon INTE ut mera...
Ska fanken vara hund här alltså...
Solen har visat sig några dagar nu..
Inte i följd då, vi får ju inte bli bortskämda!
Men så här vackert kan det vara med
blå himmel, lite vita moln, det röda stabburet,
vimpeln i de vackra norska färgerna och så Nuguren
där i bakgrunden....
Märkligt nog växer mina tomater fast
de egentligen borde ha drunknat nu.
Det här är inte av frön i en fröpåse...
Nä det är faktiskt halva körsbärstomater
jag pillat ner i jorden.
Så nu vet ni att det fungerar med.
Skär alltså en tomat i två om det är en körsbärstomat, 
eller i skivor om det är en vanlig tomat.
Lägg det sen i jord... 
vattna lite och vänta...
Jag trodde inte på det först, men vad kostar det att prova
tänkte jag.
Så Gunnel i Norrköping hade rätt...
Se så fina de är...
Vet ännu inte om det hinner bli tomater på dom.
För jag har inget växthus då...
Vattenballonger...
Akta er för det alltså..
Först så blir man blöt när man 
ska fylla dom...
Sen blir man attackerad av ett gäng ligister...
De tog ALLA vattenballonger...
Jag fick inte en enda...
Men jag tog de som inte sprack när
de landade på backen...
Men jag blev den som var mest blöt när matchen var slut...
Jag mot de här tre grannbarnen är inte rättvist...
Kolla in den rosa projektilen som är på väg 
rakt emot mig...
Kan säga att de här gör ont när de slår mot
kroppen och spricker...
Men kul hade vi, fniss...
Så kom mina hallon...
Mina söta, goda, härliga hallon...
Lovar att de smakade gott...
Nu ligger de i frysen.
Men två korgar försvann nästan 
på direkten. Grannbarnen fick som alltid en korg
att smaska på... så åt väl jag och gubben upp en korg.
Gick förbi en bil inne i Kongsvinger en dag.
Kunde bara inte låta bli att fota...
En sjark ute på havet...
Jag hör måsarna, känner doften av saltvattnet..
Känner smaken av saltvattnet när jag slickar mig
om läpparna... jag längtar till havet....
Bilden satt på den här bilen...
Den sålde... fisk...
Så var jag in på Panduro inne på Gågata.
Vilken mysig butik det blev när de flyttade in här.
Fastnade för de här tekopparna...
Här har dem lite av det mesta om jag får säga det själv..
Glas, koppar, hyllor och jag vet inte allt...
Ja katter och får med...
De där katterna hade gärna fått följa med hem...
Så här ser det ut utanför Panduro.
Gågata på sydsidan har äntligen börjat 
vakna upp igen. Nya butiker kommer 
och man finner ständigt nytt att se på.
Det gillar jag skarpt!
När man åker riksvei 2 mot Sverige, så
passerar man den här bron strax utanför Matrand.
Den är så vacker. Helt i trä.
Men vad heter den?
Någon som vet?
På tal om trä ja...
Vi stoppade vid ett sågbruk en dag...
Plötsligt kom den här gynnaren och satte sig på frontrutan...
Gillar den, speciellt dess fötter...
De långa spröten är härliga med...
Men vad heter den?
Vet du?
Fanns säkert flera från hans familj här.
Doften av vått virke är ganska speciell...
Undrar om den lever bland allat timmer...
Här är våran "hembygd"!
Ja, jag säger så..
Det var där vi bodde när vi blev norska medborgare.
Det är Sykkylven.
En vacker liten bygd på Sunnmöre.
Med en möbelindustri som frodas.
Ekorrnes möbler, Hjellegjerde och Brunstad.
Här bodde vi i 7 år. Innan vi
flyttade ner till Brandval.
Saknar naturen där uppe....
Saknar alla våra vänner...
Tur man har bilder, telefon och internett...
Får avsluta med att Norge tog
silver i OS idag.
I fäktning.
Grattis säger jag...
Ett stort grattis även till Sara Algottson 
på den fina hästen Wega som tog silver i
fälttävlan i går.
Härligt att de sporter som folk inte vet om lyckas :))

Nu ska jag snart hoppa i loppekassa.
Önskar er alla där ute en fin augusti nu.
Kram
+




















Related Posts with Thumbnails