Gruslergeggaslalomkörningmedbil på smal väg!

Säger som punkrockarnen

Trindeman Lindeman...

Spela musik för sjutton....

Han sa ju inte riktigt sjutton då, 

men jag vill inte svära :))

Här står bandet, som för övrigt

heter Digernes rockers, och lirar Beatles.

Låten heter Yellow submarine.

Lille herr lirar trummor så svetten lackar,

Fröken E sjunger som bara katten.

Hon lärde sig texten ganska fort...

Och jag ska inte åberopa mig att vara

proffs på gitarren...

Våran roadie är gubben som fixar

allt med inställningar, kablar och batterier.

Och musik blev det! 

(klicka på bilderna så blir de större)

 Guitar Hero är ett kul spel.

Titta på Frökens koncentration när hon läser texten

på tv skärmen. 

Och som trummis gäller det ju att

hålla tungan rätt i munnen.

Efter ett par timmars spelande var orkestermedlemmar

ganska trötta så då blev det fika vid köksbordet.

  Jag som många andra älskar tulpaner.

Köpte en bukett på Plantasjen här.

De var så vackra.
Men vad heter sorten?
Skulle gärna ha tag i lök att plantera till hösten.

Krusiga blad....

 Vackra pastellfärger.....

 Godis för ögonen.....

 Våraning....

 Pärlemorskimmer....

 Vill bara ha......

 Var ute på promenad en dag.

Plötsligt så hördes ett taktfast tramp

på vägen... Jag vände mig om

och emot mig kom den här skönheten....
En av grannarna var ute med sin häst.

Hon brukar köra här och den här gången

gick det undan värre.

 De har tagit ner mycket skog här runt om 

sista tiden.
När jag såg de här två stockarna var jag 

bara tvungen att ta bilder...
Ser ni Kronblom?
Ser ni Pikatchu vid sidan om?

 Björkstammar är något av det vackraste som finns

i träslag. Här låg de.
Stam på stam på stam.

Solen lyste på de vita stammarna och jag

kunde inte låta bli att sticka dit näsan 

och lukta lite...

 Vackraste tjejen.....

Nu blir det INTE vackert....
Eller lite kanske...

Beror ögat som ser.

Vår fina väg...
Ja det är asfalt....

 Ingen asfalt utan oplöjd åker....

De har lagt på sten...Inte grus utan sten...

Här gäller det att hålla tungan rätt i

mun. Lagom fart.
Går det fort går det galet, går det för sakta 

går det galet det med.

 

Grusvägen är inte grus just nu.

Det är mest som gelelera.

Jo man sjunker ganska djupt när 

man går här.
Jag höll på att få gå hem utan stövlarna.

De satt fast i leran....

Där det är som värst så sjunker man

mellan 40-60 cm.

Då kan du tänka dig en bil på det här underlaget!

 Vi har uppfunnit en ny sport här.

Den heter Gruslergeggaslalomkörningmedbil

på smal väg!

Allt du behöver är en bil.

Förslagsvis en du inte är så rädd om.

En som är hög, annars slår du sönder den under, 

och du behöver INTE tvätta bilen.
Så behöver du en bra väg.

Ja ingen BRA väg då, utan en bra väg anpassad för den

här typen av risksport!

Allt det där har vi här. Så därför

har vi många mästare så att vinna 

i den här sporten är inte lätt.

 Det går till så här....

Du ska till butiken.

Tar bilen.
Sätt på dig bälte och hjälmen....

Så är det transportsträckan först, 

den går ganska skapligt.

Så kommer du till fartsträckan.

Nu gäller det...

 Lagom fart.

Tungan rätt i munnen.

Inte för långt ut, då kan du

ramla ut, för vägen glider ner i diket.

Inte för långt in på vägen heller.

För då kan du sätta dig fast...

 Farten är viktig.

Så börjar slalomen.
först till vänster, för att undvika lergropen.

Så till höger, för att inte åka av...

Sen kan du ligga i mitten en stund.

 Sen gäller det att köra så hela tiden.

Men pass upp, plötsligt

får du ett kast på hjulen på vänstersidan 

och du är på väg att grensla 

den värsta lergeggan....

Ibland lägger vi in lite försvårande 

tävlingsmoment oxå...

Mötande tävlande.
Då kan det bli riktigt spännande.

 Några av oss här kör i en annan klass.

Det är en klass för bil med hästsläp.

Han som kommer här är en 

som med van han rattar sitt ekipage

mellan gropar, hål med granar in för

att man ska se vart man kan köra fast, och 

djup lera som suger fast i däcken.
För att göra det ännu svårare så har han en häst 

i släpet med.

Vilket egentligen är ett smart drag.

För sätter han sig fast har han en som kan hjälpa till att

dra loss honom. Vilket vi som kör i personbils

klassen inte har.....

Vi som går har ju en stor fördel,

vi kan hoppa från sida till sida för att undvika de 

värsta fallgroparna.
Vem som vinner?
Alla som kommer sig igenom 

den här hinderbanan utan problem.

Våran tävlingsbana heter

Riksväg /fylkesveg 370,

eller Nugursvegen om du heller vill det....

 Det vi skulle behöva är sånt här....

Massor av sådana, för då skulle

man kunna fixa vägen ganska fort.
Fröken E och jag hittade dessa sedlar

i ett skrin nergrävt i marken. 

Men jag säger inte vart, för då kommer

alla hit och ska gräva efter skatter.
Det är ju så synd bara att det är 

leksakspengar....

Men en skatt är det.

Nu ska jag sätta mig på verandan en stund.

Med en kopp kaffe,

klappa på den vackraste tjejen 

och bara njuta av våren.

Trots allergin och hostan.
Våren är allt för härlig för att jag ska

känna efter om det kliar i ögon och rinner i 

näsan och hostan pressar på.

Det är bara vår en gång om året.
Gotta er nu med där ute.....

 Å du, hade da du!

Kram

När isen gick.....

Stod här på bron en blåsig dag.

Plötsligt kommer ett stort isflak seglandes under mig.
Med stadig kurs mot brofästena på 

Gjemselund bru.
Stod där och filmade medans det seglade

vidare och till slut kraschade mot brofästena.
Det hördes inget ljud, för vinden var

så stark så allt man hörde var blåsten.

Gick vidare efter en stund, för plötsligt började

det att regna. Stora, kalla droppar som

föll hårt mot oss som var ute och gick.
Jag skyndade mig in på köpcentret för att

komma undan den värsta blötan.
Hittade en väninna som jag pratade bort en 

halvtimme med innan jag gick ut igen.

Solen sken och det var nästan skönt, men bara nästan...

Gick ner på promenaden bredvid Glomma för

att ta några bilder.

Hamnade på den Kongsvingerske Rivieran.

Dessvärre var det lite för mycket is för att

man skulle bada. Men det här är alltså

mitt i stan, och folk utnyttjar dessa platser

om somrarna till sol och bad.

Som sagt, inte ännu.....

 Mina fotspår var nog det enda som var 

kvar i sanden när jag gick därifrån.

 Mellan björkstammarna såg jag ett 

brofäste på gamlebron.

Däröver ska jag snart gå...

Igen!

 Träffade ett par som hade livliga diskussioner.

Men vem som gick vinnande ut av den har

jag inte en aning om.

 Så gjorde jag mig klar för ännu en bropassering.

Vinden tog i ännu mera nu och man blev

ganska stel i fingrarna och ansiktet.
Mölleruinen har blivit befriad från sitt isgrepp och 

vattnet strömmar nu fritt runt den.

På andra sidan körbanan gick det en kille.

Med keps....

Den hade han inte så länge på sig kan jag säga...
Den seglade vidare ner Glomma tillsammans 

med isen.

 Två skränfåglar satt på isflaket.

Tärnorna hade fullt sjå att hålla sig kvar

på isen, men till slut fick de ge sig.
Vackra är dom, men fy för den lede så

ilskna de är när de har ungar.
Använd hjälm när du ska passera där de häckar 

säger jag bara.

Gick vidare mot Mega för en kopp kaffe.

Kände att jag behövde värma mig lite

tills maken skulle komma och 

hämta upp mig. 

Vi skulle mötas här, vid Statoil på Arkoveien.
Ser att man ser bensin och dieselpriset 

på skylten. Tänk om det vore så billigt!
Lägg till en etta framför fyran och trean så 

har du det rätta priset....

 Hittade lite vackert påskpynt i några butiker

medans jag fördrev tiden med

att vänta på gubben.

 Påskägg i porslin, i alla möjliga färger,

storlekar och variationer. Inte farligt dyra heller...

 Och över alltihopa stod hönsgårdens invånare och vaktade..

Vackra tuppar och hönor i glas.

 Trots blåst och det iskalla regn som föll så

blev jag varm ända in i hjärteroten när jag 

såg en hel flock med små gula, 

tuffsiga tussilago som lyste emot mig där jag gick.

Äntligen ett riktigt vårtecken....

För nu är det vår.

 Vi skulle handla en dag.

Tog Arkoveien mot Arvika.

Det är en vacker liten stad.

Vi far dit ganska ofta för

att handla. Där har vi bland 

annat en bokhandel som tillhanda håller

böcker i med svenskepriser på.

Inte som i Charlottenberg, där det är norskepriser

på böckerna, tyvärr!

Här är det torghandel varje lördag och onsdag.
Tänk om det fanns i Kongsvinger......

 Här kan man ställa upp sitt lilla bord

och sälja det man har för handen.

Kanske skulle skramla ihop 

bilen full och fara över en dag...

 De håller på med något på torget, men 

vad är jag inte helt säker på.

Någon som vet?

 Kommer ni ihåg mina äpplen?
Jodå, jag har dom ännu.....
Lika fina ännu, eller hur, fniss.

 Snart..... Snart.....

Rabarberpaj!

 Syrenen med sina stora, svällande knoppar

ger mig hopp om en härlig tid som

snart är här.

 Så här såg det ut hos mig igår.

Snön är borta, det börjar bli

grönt på åkern...

Och det regnar....

Det är vår det

Nu är man tillbaka i vardagen igen, med

telefon och internett. Var utan 

i 5 dagar. Inte så skoj, men det var så

nyttigt kan jag säga.

Vad saker man han göra när man inte

hade datorn som drog.

Så min datorfria dag, blev till 5

härliga dagar.

Kan rekommenderas kan jag säga.

Nu däremot, ska jag läsa lite bloggar....

Så ska vi fylla upp bilen och

köra iväg lite skräp till GIR igen.

Skönt att kunna göra det.
Sen blir det nog en liten tur i butikerna innan

vi styr färden hem igen på

den toppen fina vägen....Suck!

(är rätt bra på att luras då)

Ha en flotters dag nu,

njut av våren och glöm inte bort

att komma ihåg att livet är det

som pågår nu, medans du gör upp planer

för framtiden.

Kramen.

En kopp kaffe på Fru Balchens....

Efter en tur på Kongsvinger Festning så

vandrade jag ner i Övrebyen.

Där älskar jag att gå runt och bara njuta av

alla vackra hus och trädgårdar.
Även här hör man suset av historiens vindar.

Övre byen kom till tack vare bygget av festningen.

Här bodde alla de som byggde och jobbade på festningen.

Idag är det ett av Kongsvingers största turistattraktioner.

Bydelen består av träbebyggelse från 

1700-1800 talet.

Ta en titt här.

Kommer ni till Kongsvinger så

kan jag rekommendera ett besök här.

Men mitt mål nu var att få njuta en god kopp kaffe...

Jag visste ju vart jag skulle så för mig var

det inte så stort problem att hitta.

Men för en som inte vet så finns det vägvisare.

Det här var mitt mål.

Ett rosa hus med ett hjärta på.

Jag gick fram emot dörren, öppnade den och klev in...

Satte mig vid ett bord och såg ut genom fönstret, 

medans jag väntade på mitt kaffe och den 

hembakta bullen med vaniljkräm på.

 Fru Balchens är ett litet mysigt fik.

Här kan man inte bara fika, utan även få

sig en lunch om man är lite sugen.

Man kan få köpa sig ett glas vin om man vill det.

Musikkvällar och mycket, mycket mer

händer här.

 Du kan köpa med dig te, kaffe och annat gott.

Sitta ute och fika och mysa i solen 

är också en höjdpunkt.

 Lite interiörbutik är även Fru Balchen.

Du finner mycket smått och gott här.

Vackra ljusstakar, kannor, glas, koppar och mycket annat.

 Den här detaljen fastnade jag för.

Synd man inte har så mycket lediga väggar 

hemma i köket. Annars hade jag 

gjort så här med mina gamla vackra fat...

 Gick förbi Aamodtgården på min vandring.
Här ligger Kongsvinger museum.

Aamotgården är en kulturmärkt empiregård från 1801.

Här bodde en gång magasinförvaltaren.
Inne i byggnaden finns även en ryttmästares lägenhet.

Den var bebodd fram till 1968.

Idag är det en idyllisk stadsdel.

Men under 1700-1800 talet

var det nog inte så lätt att leva här.

Många av husen här är idag K-märkta.

Här i det vackra gula huset håller Odd Fellow till.

Har nog aldrig helt förstått vad det är 

för en hemlig orden.

Här ser man det rosa huset med hjärtat på 

längst bort i bild igen. 

Det ligger en park på vänster sida, där

kan man sitta och må gott med sitt kaffe under 

sommaren. Om man har tur att få 

ett bord vill säga...

Det är mycket folk här dagligen.

Efter fikat var det dags att fortsätta vandringen  

ner till centrum.

Här passerar jag ännu en fin träbyggnad i

övrebyen innan jag kommer ner till

den nyare bebyggelsen.

På vägen ner går jag förbi det här huset.

Ett av de hus jag alltid tyckt om.

Se bara på färgen!

Vackert, stilfullt och med vacker utsmyckning.

Ja, här skulle inte jag ha något emot att bo.

Här en närbild på den vackra utsmyckningen.

Så kom jag ner till byparken.
Men det blev ingen vandring där den här gången.

För mycket snö...

Väntar tills snön smält bort tror jag.

Så var vi hemma igen då.
Fick besök av grannbarnen.

Super Mario på Wii är en favorit. 

Men nu tänkte vi göra något annat...

Vi tog fram guitar hero vi....
Först så spelade fröken E.

Inlevelsen var det absolut ingen fel på...

Så var det unge herrns tur...

Så var det dags för bägge två.

Fröken E sjöng och mimade. Herr E lirade 

gura  och jag fick en bild på näthinnan av

en vår tids stora gitarrister...

Janne Schaffer... 

Jadå, tungspelet fanns där med.
Inte lätt att koncentrera sig på guran när

man ska följa röda, gröna, gula och 

bruna sträck på tvn...

Det spelades så det stod härliga till.

Fröken E frågade om vi inte hade en mikrofon

så hon kunde sjunga.
Men det hade vi ju inte...

Men se på handen..

Man kan ju låtsas.

Så var det scenbyte.

Janne Schaffer blev avlöst av Suzi Quatro.

Musiken som spelades var ju diverse rocklåtar.

Men det diggades för fullt...

Men gitarren är inte för små barnhänder.

Så lillebror bestämde sig för att hjälpa 

syster E med att hålla in knapparna

och trycka när den rätta färgen visades på tvn.

För den som trodde att det INTE var tufft

att spela gura så här så kan jag bara säga ni har fel!
Både gubben och jag och grannbarnen

var märkbart trötta i armarna efter 

att ha hållit konsert i några timmar.

Så kvällen avslutades med smörgås 

och juice vid köksbordet innan

mamma kom och hämtade sin små artister.

Våren har kommit  hit  nu.

Fast när man sett ut senaste dagarna 

funderar man på om den har rest igen.

Men häromdagen såg jag att det var liv och rörelse

nere på isen.

Ett par fiskare satt där och pimplade i solen.

Grannen körde ner med sin ena häst och 

de stod där en stund och pratade och njöt av 

den vackra vårdagen.

En som kanske inte njöt lika mycket var
den här stackaren....
Han badade sina hjul och blev säkerligen ganska våt
både i motor och kupé.
Det är alltid vatten här, för något är
galet. Regnvatten, vårsmältningsvatten och annat
vatten rinner inte bort.
Det bildas istället en sjö under vägen här.
Ganska mycket vatten och is var det den här dagen.

Medans vi stod där kom en traktor med släp.

Det luktade vår när han passerade.

Han hade gödsel på släpet.

Det är vår det....

Som synes hade inte den några problem att passera

genom sjön.

Rymoensjön tror jag den får heta nu....

Vår ja...
Jo då! Säkert!
Bara inte just idag.
Så här såg det ut när jag

Bara några dagar innan satt jag här.
Som synes inte ensam.
Winnie Katt kom på visit och hittade
en varm, mjuk och skön plats
att ta sin lilla siesta på...
Själv satt jag ju gott i stolen.
I solen...
Med fågelsång i öronen...
Det var en dag våren var här....

Nu närmar sig klockan snart sängdax.
Har jobbat i natt. Ute spöregnar det.
Det smattrar på rutor, det blåser lite.
Jag öppnade dörren och stod där
en lång, lång stund i mörkret och
bara njöt av det befriande regnet
som för varje droppe som föll tog med
sig lite av snön och isen som ligger....
Tänk om det var borta när jag vaknade....

Ha nu en skön söndag där ni är.
Här går den i lugnets tecken...
Och nu kom jag på att jag måste ta ut 
middag ur frysen...


Å du, hade da du!