Translate

måndag 9 augusti 2010

Byvandring och en röd näsa.....

Fortsättningen på vår
dag kommer här.
Vi stroase ner från Festningen 
och kom in i en allè av träd.
De växte tätt och man såg inte 
mycket av den blå himlen.
Men skuggan var så skön 
så det var helt ok.
Här vandrade vi runt i historia.
Övrebyen kom till genom Festningen.
Här var det de som hade tillhörighet 
till Festningen som bodde.
Här är många av de äldsta 
husen från 1700 talet.

Här består bebyggelsen av
officersbostäder likväl
som av soldathus.
Det kallades för Leiren.
Översätter man det till svenska så
blir det lägret.
När sen staden växte ner mot Glomma
så fick den här bydelen namnat
den Övre bydel, eller som
man säger idag Övrebyen.
Huset på bilden har en röd skylt
på räcket.
Dels så står det vad som varit i huset 
tror jag och så att det är kulturminnesmärkt.
Efter att vi strosat en stund, 
tagit bilder och bara njutit av
det vackra, varma sommarvädret
så blev vi kaffetörst.
Vad passar bättre då än att
besöka Fru Balchen i sitt rosa hus.
Här inne finner man massor av småting.
Glas, burkar, te, kaffe, servetter och
ljus och mycket, mycket mer...
Men vi, vi skulle bara ha kaffe.
Bara och bara...
Här görs allt ätbart på plats.
Deras paj är så god.
Men den var slut...
Bullarna var slut...
Så vi tog en smörgås till kaffet.
En stor hembakt grovfranska, 
med ost och skinka, pesto och mycket 
grönsaker...
Den andra var det kalkon med hemgjord 
senap och grönsaker på. 
Det var som att äta en hamburgare..
Big Mac, släng dig i väggen, säger jag bara...
Det smakade så gott.
Vi satt ute under de stora 
träden som skuggade skönt.
Här sitter Catrine och väntar 
på sitt fika....
Och här sitter jag och väntar på samma fika....
Medans fontainen porlade, fåglarna kvittrade
och folk gick förbi satt vi där och bara njöt...
När kaffet var nersköljt och 
den stora hamburgerliknaden smörgåsen
var slut så gick vi till grannhuset
och tittade på fina saker...
Butiken heter 
Øvrebyen kunst og håndverk.
Kan varmt rekommendera ett besök
i den här härliga butiken.
Det finns allt.
Här finns det egendesignade kläder.
Kläder av andra märken.
Prydnadssaker, tavlor, knappar, hemgjort 
godis, tavlor, böcker och glas...
Se bara på det här....
Utanför har de parkerat en
gul och glad cykel som är pyntad 
med fina blommor i cykelkorgen.
Sånt blir man glad av....
Tyvärr har butiken ingen hemsida.
Jag kunde inte finna någon i alla fall.
Men söker du på gulesider.no
så får du fram vart den ligger.
Så avslutade vi vår vandring
i Kongsvingers vackraste bydel med
ett besök nere vid kyrkan.
Kongsvinger kyrke är speciell med sin
lökkupol.
Den byggdes mellan 1697-1699.
Skulle gärna varit inne och tittat,
men som många andra kyrkor är
den tyvärr låst när det inte förekommer 
gudstjänst eller något annat där.
Det är så synd, men i dagens samhälle 
så är det väl förståligt att det är låst.
Klicka på bilden under så blir den större...
Man känner sig liten när man står
och tittar upp mot tornet.
Men det blir ett häftigt perspektiv..
Man blir lite höjdrädd, fast tvärt om, 
om du förstår...
Himlen var ochså väldigt speciell 
den här dagen.
Det var makrellskyer eller makrellmoln
på himlen den här dagen.
Dagen var inte slut med det här.
Vi for en tur till den 
kungliga huvudstaden Oslo.
Ett besök på IKEA stod på schemat.
Vi for en bit på riksväg 175.
Körde över bron vid Sander.
Här är det trångt ska jag säga.
Går inte att mötas...
Men vackert är det när man passerar Glomma.
Lite skadad är man nog.
Här såg jag vad någon skickat
på posten. Inte så svårt va...
Måste väl säga att det här
är reklam på postens egna bilar då..
Men kul var det. Kanske skulle försöka
packa in en present så där, 
när man ska posta något nästa gång...
Hem från IKEA åkte vi via Årnes.
Det betyder att vi återigen
skulle passera Glomma.
Här är vi på bron.
Båten som ligger där heter 
Elvekongen. Man kan åka en tur med
den på ett par timmar. Upp
och ner längst med Glomma.
Har aldrig provat, men skulle kanske..
De brukar även passera en sluss. 
Men nu är det kräftpest som härjar
i Glomma och då går det inte.
Från Årnes körde vi vidare mot Funnefossen.
Förra året var vi här när Glomma var flomstor.
Det var skillnad nu ska jag säga.
Det gick så lugnt och stilla för sig.
Helt spegelblankt....
Vad detta är har jag ingen aning om.
För mig ser det ut som en laxtrappa som
går baklänges. 
Här rinner vattnet alltså ner.
Kanske att laxen hoppar där, men
det blir liksom inte rakt upp då..
Den riktiga laxtrappan finns en bit bort...
 
Helt stilla och spegelblankt.
Inte ens en fisk som hoppade
efter de talrika insektssvärmar
som flög runt oss...
Man behöver inte resa så långt för
att få uppleva lugn och ro...
En tur längst med Glomma räcker....
Funnefossen alltså.
Tidigare i sommar så lekte vi med en
röd näsa...
Jag köpte den i vintras och pengarna gick 
till Redd barna/Rädda barnen.
Det var Röd nese dagen den 29 november i fjor.
Men näsan kan användas flera dagar än bara den.
Här har vi fröken E med röd näsa och
min sommarhatt jag köpte på Madeira.
Visst är hon fin.
Det är brodern som fotat.

Här är brodern.
Unge herr E.
Det är då syster som tagit bilden.
Och här är...
Ja med detta avslutar vi för idag..
Tror det var brodern, unge herr E 
som tog bilden på....
Röda näsan....
Må så gott där ute och glöm för allt i
världen INTE att ta på den röda näsan i
bland och lek.
Det gör dagen så mycket roligare.

Å du! Ha det da du...

tisdag 3 augusti 2010

Kongsvinger Festning

Var ute och skulle plocka 
lite blåbär som sommarbesöket skulle
få med sig hem när hon åkte.
Så vi gick ut en eftermiddag.
Det var Catrine, jag och Erri...
Samt miljarders, miljoner MYGG!
Har nog aldrig plockat så mycket 
blåbär på så kort tid.
Ja det vill säga, inte alla plockade....
Inte för att ta med hem i alla fall.
Vi skulle ha en dag inne i Kongsvinger.
Så det blev Festningen.
Där den ligger på höjden är den
ett naturligt blickfång, med flaggan
som vajar i flaggstången.
Det var lite folk här uppe 
när vi var där.
Detta till trots för att
det pågår en utställning på Festningen just nu.
Enligt broshyren heter utställningen
Donjon och med ramen som
  Kongsvinger Festning utgör
och temat är Krig och försvar.
Ni ser väl eldslågorna i den
lilla dammen. 
Jag är nog inte så konstintresserad 
men några armeringsjärn som är
rödmålade och står i en liten damm...
Inte vet jag. Men det fanns säkert
många andra som uppskattar det.
Festningen för mig är historia.
Historia om Sverige och Norge.
Att den ligger vackert är en aspekt av det.
Stora, kraftiga, höga, gamla kastanjer
håller vakt runt om det här vackra byggnadsverket.
Väl uppe och inne så var det
dags för nästa installation.
Jo, jag har lärt mig att det heter så...
Den förstår jag mig mera på.
Det är kamoflagetält.
För vinterkrig. Små spetsiga tipis som står
uppställda på den gröna gräsmattan.
Vid sidan om har du brunnen.
Huset bakom är messen.
Så länge man har mat och matten 
klarar man att kriga på vintern.
Mina egna funderingar...
Utsikten mot norr är det absolut 
inga problem med att förstå...
Nedanför rinner Glomma
som ett blått band genom landskapet...
Långt där framme bor jag.
Där nere till vänster på bild
ligger ridhuset och ridklubben.
Lite längre bort fast man inte ser det
har vi vår travbana.
Travsporten är stor här i Hedmark.
Det var lite vatten i Glomma när vi var på
Festningen. Man ser sandstranden där nere.
Där brukar en stor del av oss som bor
här bada när det är lågt vatten.
Det är rena rivieran...
Dessvärre så rasade en del av de
gamla murarna efter det kraftiga regn och
åskväder vi hade för några veckor sedan.
Men arbete med att renovera de gamla
murarna har pågått under några år nu
och det blir så fint när de är klara.
Det är ett mastodontjobb de 
gör de som utför jobbet.
De plockar ner murarna sten för sten,
märker upp stenarna efter hand.
Så har de funnit samma typ av murbruk
som blev använt när Festningen byggdes för
att det ska bli som det var.
Så bygger de upp den "nya" muren 
igen med samma material som har legat där
sen 1637.
Hantverk vill jag kalla det.
Här ser man lite av preseningen som
ska skydda det som är gjort, 
innan de blir helt färdiga.
Nedanför ser man en del av Kongsvinger.
Tänk att få sitta där och njuta utsikten...
Det var en härlig himmel just den 
där dagen med.
Molnen kallas för makrellskyer eller
makrilmoln.
Har man någon gång fiskat makril.,så förstår
man varför...
Utställningen ja...
Här fick vi gå in i en av de gamla
byggnaderna som jag bara sett från 
utsidan förut.
Det är tjocka murväggar fönstren var som 
magneter när man stod där inne.
Det som visade där var detta.
Titta på barnvagnen...
Varför?
Jag vet inte...
På övervåningen i samma byggnad
fanns den här installationen.
Det är hus med ljus i.
Men tittar man noga på huskropparna så
finns det varken fönster eller dörrar...
Vill ni se mera så klicka er in på Donjon.
Väl ute igen så tog vi en sista runda 
på detta fantastiska byggnadsverk.
Tänk att bygga något sådant...
Vilket slit det måste varit...
Det tog 11 år innan den ansågs färdig 1684.
Häruppe älskar jag vara.
De här vackra murarna som en gång byggdes
för att försvara Norge mot Sverige
har en stum historia. Tänk om de kunde tala.
Vad de måste ha sett saker under alla år...
Tänk alla händer som jobbat för att
få dessa stenar på plats för att det
skulle bli en byggnad...
Idag är det ingen militär på Festningen längre.
Det finns en kommandant.
Men inte så länge till om de får se vill.
att gå i graven. Allt för att de måste
spara pengar! 
Vi har dessutom Norges enda kvinnliga kommandant här.
Det visste jag inte när vi gick ner mot utgången av den här vackra klumpen som
hon kallar Festningen i filmen.
När vi gick genom porten på väg
ut kunde man nästan höra trampet av 
många tusen soldatfötter som gick igenom
porten på väg in...
Den som kom försent fann porten låst. 
Varje dag under alla år har man ringt i 
Festningsklockan 20:45 för att
markera att Festningen låses.
Det blir det slut med nu, om kommandanten försvinner...
Likaså flagghisningen...
Flaggstången är 11 meter hög.
De vill alltså ha en automatisering av
flagghissning och flagghalning!
Så fel...
För att det ska fungera säger hon att
då måste man redusera stången från 11 
till 6 meter. Blir för dumt.
För flagghuset döljer redan nu tre meter av
stången...
Tänk er, denna ståtliga historiska
byggnad, som ruvar högt
över staden... Men en flaggstång
på 3 meter....
Nej jag tror vi får ta upp den kampen
om vår Festning.
För den är Kongsvinger.
Flaggan på festningen är ett riktmärke.
Det är den man tittar efter när man
kör vägen in till Kongsvinger.
Den ser man över hela staden...

Det är mina tankar idag...
Men då när vi gick genom porten ut
så var vi så kaffesugna att
kaffe stod på schemat..


Det tar vi mer om nästa gång...

Å du, ha det da du...







tisdag 27 juli 2010

En vandring med sommaren som sällskap.

Här var man igen då.
Haft besök av min bästa väninna en vecka.
Vi har gjort allt!
Slappat.
Ätit gott.
Druckit gott.
Varit ute på äventyr.
Vi har ätit smultron...
Klappat humlor som varit 
så pollenstinna att de
inte orkat flyga.
Den här filuren hade en kamrat
på andra sidan av blomman.
När jag klappade den på
ryggen så rullade den över på magen.
Svårt att fota då tyvärr...
Vi gick på promenader.
Gick ner till sjön hos grannen.
Där går hästhagen helt ner till vattnet.
Såg inga hästar där vid det tillfället.
Spännande att se Nuguren från
andra håll än det från mitt hus.
Solen var inte med oss på
den här promenaden. Men det
var så kvavt....
Båten låg där och väntade på
att få komma ut på vattnet.
Men det blev inte idag....
Tyckte jag hörde den sucka lite uppgivet.
Eller var det möjligen vinden som
svepte över det höga gräset med
alla blommor?
Det fanns gula blommor, lila blommor,
vita blommor, ja blommor i regnbågens
alla färger som stod där
och nickade i vinden.
Vinden som lekte med löven i de vackra
björkarna som växer nere vid vattnet....
Vi stod där en stund och lyssnade,
tittade och tog in alla dofter och
intryck av den vackra sommaren.
Såg vårt hus långt där borta.
Åkrarna är gröna och börjar bli
mogna och gula nu. 
Om inte allt för långt tid
så kommer det ut stora gröna maskiner
på åkrarna och betar av allt som växer.
Men hästhagen är grön.

Träffade på andra som var ute
och njöt sommaren.
Här står det en som tittade nyfiket på
oss där vi gick, jag, Catrine och Erri.
När boxgrannen såg att vi stannade så
kom hon sakta ner till
staketet och ville delta i 
vårt samtal. Klart hon fick det.
Damen i fråga har vackra blå ögon faktiskt. 

Mötte en kollega till de två
som gick och slappade i hagen.
Men den fick jobba för brödfödan....
Inte nog med att man ska dra en sulky, 
utan man ska släpa på ett däck med.
Ungefär så sa blicken på den vackra hästen.
Mannen i sulkyn är en granne som bor 
lite längre bort från oss.
Ser honom nästan dagligen 
ute med hästarna.
Så var det dags för en sväng in 
till Kongsvinger.
Här ska det bli fint så småningom.
Husen som stod här, är numera
ett minne blott.
Det har rivits efter en brand för en tid sen.
De stod tomma med svarta fönster
och såg sorgsna ut.
Nu har de alltså fått vika plats för
att ge oss lite mera grönt i stan.
Nedanför går järnvägen, riksväg 2 
och Glomma.
Två kamrater stod på andra sidan med
halsarna böjda och såg väldigt
lediga ut för stunden.
Jag stod där och funderade på
hur sjutton de fått dit dem?
Muren är ca en meter hög.
Slänten ner är brant och
ganska hög....
Så kom vi till en butik där vi gick in.
Det var ett konkurssalg.
Där fanns det massor av 
saker att titta på.
Skor till exempel....
Inte helt min stil ska jag säga.
Jag köpte ett par foppatofflor istället....
Så gick vi en tur på strandpromenade
längst med Glomma.
Här gick vid ner på en liten
strandsnutt som faktiskt ligger mitt
i centrum av Kongsvinger. 
Strax vid sidan om ligger Kongssentret
kjöpesenter nämligen.
Så man kan ta ett bad i Glomma när
man tröttnat på shopping.
Praktiskt...
Catrine såg i alla fall
väldans nöjd ut där hon stod.
Stenar och sand i skönt samspel
med Glommas vatten. 
Om det var kallt?
Vet inte, badade bara ena pekfingret, fniss...
Vi strosade vidare efter en stund.
Glomma flöt ganska ström vid sidan om oss.
Mötte några fler som var ute och gick
samtidigt.
Vi passerade Gjemselund stadion.
Där Kongsvinger spelar fotboll.
Vidare mot Langeland de butiker som ligger där.
 Vackert eller hur....
Dagen inne i Kongsvinger närmade sig
slutet för oss.
Det var dags att bege sig mot bussen för
turen hem.
Bilden av den blåa Glomma,
de vita björkstammarna, de gula sommarblommorna och sommardoften satt på näthinnan 
när vi sjönk ner i sätena på
den varma bussen för färd hem till Brandval igen....
Det var skönt att komma hem igen.
Maken stod och väntade på
oss vid bussen. 
Man var ganska mör efter en 
härlig dag i den stad jag blir mer
och mer glad i.

Ha nu en skön vecka där ute.
Å du, ha det da du....
Related Posts with Thumbnails