Translate

onsdag 23 september 2009

GIVEAWAY hos Erteblomster.


Duften av Erteblomster`s giveaway.

Vibeke i Duften av Erteblomster firar 100 000 besök har i den anledningen Giveaway på sin blogg.Den har jag lust att vara med på! Har du lust att vara med på den, så gör du hon beskrivit på bloggen sin......och så lägger du in det här inlägget på din blogg.

Gratulerar så mycket Vibeke.


BIG giveaway!
I anledning av att jag passerat 100 000 besök inne på min blogg så önskar jag fira med en STOR givaway! Allt du behöver göra är att kopiera det här inlägget och publicera det inne på din egen blogg.
Vinnarna dras förstkommande söndag. Lycka till vänner!

DE härliga bloggarna som du kan se här under har bidragit med var sin gåva till den här anledningen och jag kommer till att göra ett inlägg här inne denna vecka om var och en av dem så att ni kan lära känna dem bättre.



måndag 21 september 2009

Blå morgon och röd afton.

En vacker morgon grydde över bergskammen.
Solen och molnen lekte med färgerna
när jag stod på verandan
klockan 06:22 och tittade ut.
Äpplena i träden börjar bli mogna så
det är dags att ta hand om dem.
Ska göra äpplemos.
Måste bara fråga om jag kan använda
en stavmixer till att mosa frukten med?
Har aldrig gjort äpplemos förut.
Blåklinten är så vacker
i motljus. Snart har den nog blomstrat ut
för den här säsongen
Kanske en knasig fråga, men vart
sitter fröna på en blåklint?
Är det de blåa blombladen, eller
är det liksom själva knoppen som
blir kvar när den är utblommad?
Så här långt har de kommit med julkärvarna/juleneken.
Nu ska snart buntarna delas och få
fina röda band runt sig.
Till glädje för alla småfåglar i vinter.
Havreåkern är ett minne blott idag.
Till sorg för alla upptäcksresanden
och havreåkerelefanter.
Men det kommer en ny vår,
ny sådd och till slut en ny skörd.
Igår kom granntjejen med några väldigt vackra
lönnblad i handen.
De är färgsprakande och vackert.
Unga fröken skulle iväg till Besta och Mormor
för att äta middag, så vi gjorde
en tavla åt dom.
Limmade upp bladen på ett vitt papper.
Det blev en fin tavla.
Lillkillen var inte så intresserad av löv.
Här var det andra saker som var viktigare.
Nämligen min gubbe och legot!
Maken samlar på teckniklego.
Vi har en del stora saker som
han byggt under många timmar.
Den unge mannen kom vid tiotiden på
morgonen och knackade på dörren.
Maken sov för han hade jobbat natten.
När jag sa det så säger killen
att då går vi inte upp.
Han satte sig helt sonika ner och väntade
på maken som kom ner en stund senare.
Efter att ha vaknat och fått i
sig lite frukost var det lika bra
att maken satte sig ner och
lekte med lillekillen.
På eftermiddagen kom bror och syster ner en stund.
Det var lego och hästar som var på tapeten nu.
Den unge herrn är så försiktig med legot.
Naturligtvis lossnar det en bit ibland,
men det är inte värre än att det går
att få plats utan problem.
Då var det stalldags igen.
Idag skulle det bli rida av.
Först var hon lite besviken för
hon fick inte någon av de två
hästarna hon ville ha.
Men det gick fort över.
Idag var det Pluto som fick äran
att få Unge fröken som ryttare.
Pluto är en lipizzaner som är född 1989.
Pluto tycker han är en kung och kräver att
bli behandlad som en sådan med.
Fast han är en snäll kung.
Här blir han borstad av fröken ryttare innan
det var dags att få sadel och träns på sig.
Grannens äldsta dotter rider i samma grupp.
Här står pappa bildoktor och pratar med
ridläraren innan det är dags att sitta upp.
Hästen dottern ska rida på heter Ina och
kommer från Belgien. Hon föddes 1994.
En snäll dam som gillar att lära sina ryttare
konsten att styra en häst.
Lite otäckt var det meddetsamma.
För han var ju så hög....
Men efter en stund kom fröken upp i
sadeln och allt gick bra.
Jag tror att Pluto förstod att
det var en liten fröken som satt på.
När timmen var klar så skulle man ta in hästarna
i stallet igen.
Men först fick vi vänta och se om det var
någon som skulle ha Pluto efter lillsnuppa.
Så här stolt är man som liten ryttarinna
när man står och håller tyglarna på
den stora men snälla Pluto.
Vi tittade lite på youtube
filmer om lipizzaner under helgen.
Det är ju faktisk en helt spännande hästras
för en färsk ryttare.
Stor, vit och väldigt snäll....

En vacker solnedgång får avsluta dagens
inlägg från mitt håll.
Himlen var helt röd-orange så jag kunde inte låta bli.
Nu ska jag snart lägga in Västeråsgurka.
Har en deg jag ska baka ut först.
Vad jag bakar?
Ni tror säkert inte jag är klok nu.
Men jag bakar
lussekatter....
Blev så sugen.
God jul på er.

torsdag 17 september 2009

Snart jul igen, med Indiana Jones och hans skatter.

Ja, inte riktigt ännu då.
Men snart så.
Här börjar åkrarna stå tomma.
Det är skördetid.
Ett och annat strå blir kvar.
Till fåglarmas stora glädje.
Här tar julförberedelserna vid nu.
En blå traktor med en julkärvebindare på.
Här kör den i havreåkern och binder
kärvar som ska delas upp och får rött band runt sig.
Det kommer fåglarna att tycka om när
vintern och julen kommer.
Tre glada barn var ute på åkern samtidigt.
Ja det vill säga två människobarn och ett djurbarn.
Men jag tror de hade lika kul alla tre.
På dagen hade jag unge herren några timmar.
Vi tog en promenad ner till grannen för
att se hur det hade det där.
Här står han och Erri.
För hon måste ju följa med såklart.
En stund senare satt han i knät på maken.
Han lyssnar på youtube.
Det är Roxett som gäller.
Låten som står högst på listan med Roxett
är "jag går och fiskar".
Den sjunger både han och syster för full hals.
En dag var jag och unge fröken ute på
en upptäcktsresa ner till sjön.
Fröken upptäcksresande är väldigt intresserad i
Indiana Jones och hans äventyr.
Hon har sett filmerna i vår bokhylla och
utsatt mig för korsförhör om den mannen.
Vi gick genom havreåkern ner.
Medans vi gick där så såg och hörde vi
både lejon och tigrar.
Zebror och giraffer.
Vi fann även havreåkerelefanter.
Eller rättar sagt bajsen efter dom.
Det var en stor hög ska jag säga.
Eller var det lera?
I sjön var det ellediller.
Därför var det ingen bra ide att gå nära
sjökanten, för alla vet ju att de
där elledillerna är snabba av sig.
De lurar i sjögräset och så hoppar de upp...
Vi såg inga av dom här och det
var nog lika bra det.
Men det var vackert där nere.
Det var mycket vatten i sjön så
den lilla stenmolon ut var inte så synlig.
Men vi gick inte ut på den iallafall.
Här står fröken upptäcksresande och studerar
en skir nyponros.
Vi fann vackra skatter på tur.
Precis som hennes förebild så samlade vi på skatter.
Inte alltid sådana man kunde ta med sig,
utan även sådana som man tog bilder på.
En vacker gren hängde framför oss.
Det var vackert att se den mot den blå himlen
Upptäcksresanden och jag är överense om att vi
egentligen är väldigt rika.
För vi bor så vackert och har så många fina
skatter runt om oss.
Här är våran vackraste skatt.
Ett helt genomskinligt blad.
Det bars hem i ryggsäcken under stor försiktighet.
Nästan uppe vid huset fick fröken upptäcksresande
synd på något som smög i havreåkern.
Tur havren är hög och fröken är liten.
Det är ett perfekt ställe att gömma sig på
när havreåkerelefanterna kommer gående.
Du förstår, de kan vara ganska farliga.
Väl hemma igen gjorde vi som Indiana Jones.
Tog en öl. Den stora skillnaden var
att vår öl var en kall och god glass på verandan.
Det tar på att vara upptäcksresanden ska jag säga.
En maskros som vägrar inse att det är höst.
Den har fått besök av två hungriga blomflugor.
Dimman har intagit vårt paradis.
Nästan varje morgon är det dimma nu.
Den försvinner på förmiddagen och
den blå himlen kommer fram igen.
Dimman låg länge innan den försvann.
Det är så vackert.
Nästan som en bild ur Ringarnas herre.
Här ligger den kvar över sjön.
Man såg åkern ner till sjön,
och en liten, liten bit av fjällkammen på
andra sidan av sjön.
Det var så fint när solen sken och värmde gott.
Ännu en bild på min favoritblomma.
Den klarblå färgen och de tunna kronbladen
är en härlig kombination.
Speciellt när det är vattendroppar på den.
Häromdagen efter en tur till Kongsvinger
så ringde jag bort till tröskan och frågade
om unga fröken var med där.
Undrade om hon ville komma hem.
Så jag gick bort och hämtade henne.
Tröskan vände och vi väntade på att kunna gå.
Pjotr kom med traktorn och släpet.
När det blir fullt i tröskan
tömmer de över i släpet.
Så körs det till torken.
Unga fröken lånar den rosa kameran och gissa
att hon tar bilder.
Här har hon fångat mig och Erri på bild.
Den unga fröken har ju börjat rida.
Så fyllde hon år för några dagar sen.
Av mig och maken fick hon en egen ridhjälm.
Det gillade hon.
Den kommer sitta på huvudet i morgon när hon
ska rida ut i skogen med sin ridgrupp.
Gissa vem ska med och gå bredvid...
Som ni ser så är det även lite tantvarning på den bilden.
Jag prenumererar på Allas veckotidning.
Men jag gillar den ska jag säga.
Tantvarning eller inte....

Håll ögonen öppna en tid framöver.
I oktober har bloggen tvåårsdag.
Då kommer jag med en tävling.
Related Posts with Thumbnails