Translate

lördag 5 september 2009

Trollstigen.


Tänkte visa några bilder från
en plats som säkert många varit och besökt.
Trollstigen.
Det är en bit på väg 63 i Møre og Romsdal fylke.
Den förbinder Valldal med Åndalsnes och Romsdalen.
Den blev av Håkon den VII den 31 juli 1936.
Den tog 8 år att färdigställa då.
Den går i sick sack från den innersta delen
av Isterdalen upp till Stigröra.
Den följer nästan den samma sträckan som den
gamla stigen Klövstien.
Den stigen är numera restaurerad och märkt
som gångsting. Det är en härlig känsla att
gå där ska jag säga.
Vägen består av 11 hårnålssvängar, var och en
med en radius på 10 meter.
Under den höga Stigfossen som mäter
180 meter finns det en bro.
När det är mycket vatten i fossen
kan man få sig rejäla duschar där.
Men det är kallt, rent vatten så passa på.
Det förekommer ofta stenras längst med vägen.
Det var ett sådant som gjorde att man la om
en del av vägen 2005.
Det är den tredje och fjärde svängen på vägen.
Samtidigt byggde man två nya broar över älven.
Det var inte något lätt jobb ska jag säga.
De fick göra det under senhösten och på våren.
Vägens högsta punkt är Alnesreset.
Det är 850 meter över havet.
Alnesreset stod tidigare värdshuset
Trollstigheimen. Det blev taget av ett
stort snöras för många år sen.
Trollstigen är en vinterstängd väg.
Den har öppet mellan mitten på Maj och
fram till snön kommer.
Men de kan stänga den tillfälligt om
det skulle bli dåligt väder.
Man ser det innan man svänger av mot Trollstigen.
För de har en stor skylt där det står
att den är stängd vid vägen mellan Dombås
och Åndalsnes. Så har de bom när du kommit
en bit in på väg 63.
Vår vän som tagit de här fina bilderna nu i sommar
sa att dem byggt en ny utsiktspunkt på den högsta
delen av Trollstigen.
Trapporna har funnits där tidigare, men inte gjutna
som nu, utan i trä.
Det är ganska nervipirrande att gå där
ska jag säga.
När man så kommit ner alla trappor så får
man se en stor balkong nästan.
Där kan man gå ut och titta.
Om jag förstod honom rätt, så var det
glasrutor i staketet
Men bara tanken på att stå där och titta ner
gör så jag blir helt svettig i händerna.
Lider nämligen av lite höjdskräck.
Men när vi kommer dit.
Då SKA jag ut där.
Det är en sak man bara måste göra.
Här stod han nedanför i en liten ficka
och tog bild upp mot balkongen, medans Stigfossen
kastar sig utför bergssidan.
Balkongen är inte så stor när man står
där nere och ser upp.
Väl nere i Isterdalen igen körde han vidare på
vägen mot Dombås.
Stannade på Bjorli för en fika.
Där finner man även en stor anläggning för vintersport.
Men de har även aktiviteter för sommargäster.
Inte så långt därifrån kommer
två av världens bästa skidskyttar.
Näe inte Ole Einar Björndalen, utan
Lars Berger og Tora Berger.
Syskonparet från Lesja.
Vill man inte köra bil så kan man åka tåg.
Raumabanen går mellan Dombås och Åndalsnes.
Världens vackraste tåg resa.
Det gör till och med stopp för fotografering
Jo, det är lite sent för en semester nu kanske....
Men det kommer en sommar nästa år.
Raumabanen är öppen året runt. För det är
en nerv av järnvägen som slutar
i Åndalsnes. Därefter är det buss
som gäller om du vill vidare till Ålesund.
Det är en vacker resa det med.
12 Mil, med djupa fjordar, långa tunnlar.
inte så vackert kanske. Höga fjäll och
mycket fotostopp.
När du kommer till Vestnes så ser du
Molde på andra sidan fjorden.
Men det är en annan resa det...
Så vill jag bara avsluta med att tacka
Per Öyvind för att jag får låna dina
fina bilder. Det uppskattas mycket ska jag säga.



torsdag 3 september 2009

Nu har man blivit sjuk.....

Svininfluensan har slagit till
hos den Synnerska familjen.
Ja det är sant.
Blev sängliggande i tisdagskväll.
Ont i skallen.
Feber och snorig.
Vaknade onsdagsmorgon ganska pigg.
Gick ner och åt frukost.
Tog en ipren och gick upp och la mig igen.
Sov några timmar.
Under dagen sov och drack jag med jämna mellanrum.
La mig tidigt i går kväll.
Vaknade piggare i morse.
Fortfarande ont i huvudet. Men ingen feber.
Lite snorig.
Lite hängig.
Undrade lite försynt om det verkligen inte var värre.
Det var det inte.
Är inte helt återställd ännu.
Det tar nog några dagar till.
Men jag har varit utanför dörren och
luftat mig några gånger.
Har fått i mig mat och vätska...
Så jag kan trösta er därute med att
värre en så här blev det inte...

Nu till något helt annat...

Gick en promenad i tisdags.
Tänkte se om jag hittade någon svamp i skogen.
Det var soligt och ganska kvavt.
Man ser på träden att hösten knackar på.
Det var en klar dag och
färgerna var så härliga.
På en sten vilade sig två av de små
underverken i vår natur.
En liten trollslända.
Då tänkte jag på dig Sussie....
En fjäril tog sig en rast på samma sten.
Förstår att de tog en rast just där.
För solen värmde upp stenen.
Svängde av på en skogsväg.
Här hade jag aldrig gått förut.
Det var så härligt grönt.
Plockade lite mer av blåbär med mig hem.
Lingonen får jag ta när jag blir helt ok igen.
Men de lyste vackert emot mig där jag gick.
Höstfärgerna har börjat ta över skogen nu.
Det var en riktigt färgsprakande promenad
ska jag säga.
Erri ja....
Tja hon gör som vanligt.
Äter blåbär och riktigt myser.
Nästan hemma igen såg jag att tröskan
var i full sving.
Här har han precis tömt över spannmålet
traktorsläpet.
Sen var det bara att fylla på igen....
Innan regnet kom.
Tisdagen kom med gråväder.
Jag skulle gå ner till bussen.
Det blev en kort promenad
Grannen kom med bilen och frågade
vart jag var på väg.
Hon hade en annan granne i bilen
som snällt klev ut för att ge mig platsen.
De skulle hem till honom med en gräsklippare
som tog upp all plats i baksätet.
Så hon svippade ner mig till bussen,
så tillbaka för att hämta upp den andra grannen.
Det är skönt att bo på landet.
Men nu hade jag lite tid att fördriva.
Så jag tog mig en promenad ner till Glomma.
Men först gick bort till kyrkan.
Så här ser den ut.
Brandval kyrka.
Diset hängde i luften.
Nere vid vattnet var det helt stilla.
Gick bort och ställde mig under bron.
Det är en hängbro.
Det droppade vatten från den ner i Glomma.
Man kände sig konstig där man stod,
när bilarna körde över bron och den gungade...
Vattnet hade bra fart där det rann förbi
mig där jag stod och tittade.
Men tittar man ut över vattenytan ser
det ut att vara helt stilla och spegelblankt.
Men låt er inte lura.
Glomma är lite lurig.
Det finns strömmar och underströmmar överallt.
bron på norrsidan...
På sydsidan ligger badplatsen här.
Där finns även en flytbrygga.
Frestelsen var stor.
Fick en oemotståndlig lust att bada...

Såg ett björklöv i sanden under vattnet
innan jag var tvungen att gå tillbaka
till busshållplatsen igen.
En flock med fåglar flög över himlen
Stod och kikade på dem en stund.
Det var spännande att se deras flykt över
himlen, när de vände och nästan stannade
upp i luften. Att de inte krockar med
varandra är jag väldans förundrad över.
På kvällen var månen framme.
Den vilade på den blå kvällshimlen
och visade sig helt,
eller med ringar som Jupiter...
Granntjejen kom ner en stund med sin kusin.
De sa att något märkligt hänt på
min stora torkvinda...
Så jag gick med ner...
Det hängde fullt med äpplen i den.
Precis samma fenomen som förra hösten.
Men i år var det tidigare...
Men jag undrar ja...
Jag tror att det är fyra små flickhänder
som är skyldiga till det här iallafall ja...
Men de tänkte nog på fåglarna.
Lillkillen sa fundersamt idag när han såg mig,
"men Synne, vart ska du nu hänga tvätten?"
Ja det kan man undra sa jag och log.
Igår var jag ute en stund.
Trots att jag inte var helt ok.
Men lite luft kan väl inte skada, eller?
Det var så mörka moln, samtidigt som solen sken.
Man väntade bara på regnet.
Men det dröjde...
Rönnbärsträdet med sina röda bär
och gröna blad var en kontrast mot den
gråsvarta himmlen.

Siktade in mig på de här två björkstammarna.
Det var så vackert med den gråsvarta himlen, de gröna buskarna och de gula sädesfältet.
Det andades höst.

Det är nog så.
För just nu så vräker regnet ner.
Det är dags att släcka lampan och
krypa ner under täcket.
Regndropparna som smattrar mot
taket gör så att jag blir sömnig.
Det är skönt att somna till
naturens egen vaggsång.


söndag 30 augusti 2009

Första ridlektionen för en liten ryttarinna.

Häromdagen var det dags.
För fröken E att rida på lektion för första gången.
Jag följde med i egenskap av fotograf.
Det var väldans kaotiskt när vi kom till KORK.
Det står för Kongsvinger og Omeng Rideklubb.
Ingen som kom och tog emot alla de barn
som skulle rida för första gången.
Det kom en stackars tjej som fått besked
om att hon skulle ha den här timmen,
bara någon timme innan det var dags.
Men till slut gick det bra iallafall.

Lilla fröken E, var lite försiktig först.
Hon ville helst borsta den lille shettisen Bjarne.
Men han blev fort upptagen.
Så det blev den stora svartbruna Sportsman istället.
Här är pappa och lillebror med på andra sidan.
Den stackars tjejen som skulle leda hela tillställningen
visste inte helt vad hon skulle göra tror jag.
Men till slut stod det tre hästar i stallgången.
Det var Sportsman, fjordingen Thorn och
den lille envisa shettisen Bjarne.
Efter en stund gick fröken E och borstade på
Bjarne en stund.
Men var snart tillbaka till Sportsman.
Det var barbackaridning på programmet idag.
Så det var bara att få på tränset.
Så väntade vi...
Så fick vi gå in i ridhuset.
Fröken E ledde Sportsman själv.
Men undertecknad gick på andra sidan.
Höll i ena tygeln, men bara lite.
(mobilbild)
Så frågade fröken ridlärare om det var någon som
kunde gå bredvid när de små ryttarinnorna skulle
börja röra på sina hästar.
Det var jag som fick det på min lott.
Men det gjorde jag så gärna.
Här är det mamma till E som knäppt kort.
Det blev med mobilen. För det som inte fick
hända, hände ju...
Batteriet tog slut i kameran...
(mobilbild)
Efter att vi skrittat runt en stund,
och jag visat hur man ska hålla tyglar,
starta hästen, svänga och inte minst stanna
så fick hon byta en stund.
Till fjordingen Thorn.
Han hade voltigegjord på sig
så det var lätt att hålla sig i,
medans fröken ridlärare stod med longerlinan
tryggt i händerna.
När timmen var färdig så
ledde de in hästarna och släppte in dem i boxarna.
Det var en mycket lycklig fröken E
som satte sig i bilen för hemfärd.
Nu väntar hon till nästa timme.
Den kommer på fredag.
Får se om man följer med....
Med kameran då förstås.
Jag skulle till Kongsvinger en dag.
Maken var inte hemma så jag fick gå
ner till Brandval.
Men det är en skön promenad på
ca 5 km så det är inga problem.
En bit bort längst vägen stod den här gröna saken.
Den har blivit utsläppt på
bete nu.
Den äter allt som kommer i dens väg.
Just här hade den en liten paus.
Såg att älvorna varit ute på dans här.
De är ena slarviga ena.
Lägga igen slöja och spetsklänningar så där...
När den här blommar är den oftast blå.
Men den finns i vitt och rosa med.
Men jag tycker nog den är vacker nu med.
Vidare på min väg ner mot busshållplatsen
såg jag en vackert röd rönnbärsbuske.
Skulle gärna göra rönnbärsgelè.
Någon som har ett bra recept?
Nästan framme.
Här går jag under RV20.
Bara tanken på att det är två körfält där uppe
på andra sidan gör mig lite förvånad.
Det ser så smalt ut ju....
När jag tar bild på den här rosa
blomman så kommer regnet.
Jag var glad jag gick hemifrån som jag gjorde.
Hade tänkt att gå en timme senare
än det jag gjorde.
Ibland har man tur som en tokig.
Väl under tak i busskuren så ser jag ut
genom fönstret.
Där borta ligger Brandval såg.
Inte långt därifrån bodde vi förut.
Då hade jag busshållplatsen rätt
utanför dörren.
Men jag är glad jag har en bit att gå
till bussen faktiskt.
Tänk så många bilder man hinner ta när
man går där och har det gott...
Väl inne i Kongsvinger hälsar jag på en
skön dam. Hon sitter vid sin fontän
och har det bra.
Iallafall om sommaren.
Jag vänder ryggen mot den sköna och ser
ner mot järnvägstationen och
busstationen.
Dit kommer man med bussen från Brandval.
Tåget från Stockholm stannar där.
Häromdagen var det nog en som önskade att
han inte varit med tåget.
Det var en rumänsk 22 årig kille.
Tullarna kom ombord i Charlottenberg.
Åker med till Kongsvinger.
De tyckte han såg konstig ut.
I sin ryggsäck hade han 2 kilo heroin.
Det blev ingen kort semester i Norge.
Men det kan bli upp till 15 års
semester istället....
Här ligger även ett av de vackraste hus jag
vet i Kongsvinger.
Det är Sparebanken Hedmarks hus.
Det är byggt i jugendstil.
Precis som många av byggnaderna i Ålesund.
Det är fortfarande bank i huset.
Visst är det pampigt att se på.
Jag är så nyfiken på de här dörrarna.
Är det en dörr för direktören, och
en för de anställda?
En dag for vi över på handel med.
Vad sägs om 2 kilos Toblerone?
Eller 2 kilo med chockladkaka?
Jag är en chockoman.
Men ingen av de här följde med hem.
Men nog hade det varit gott....
Äppleträden dignar av frukt.
Skulle vilja göra äpplemos eller
ta till vara äpplena på något annat vis.
Tar tacksam emot alla tips.
I en fåra i havreåkern så växer det något?
När jag tittade närmare såg jag var det var...
Potatis...
Jordgubbsplantorna gör sig klara
för att gå i vintervila nu.
Lika röda och vackra som bären
är de här bladen.
Längtar till alla färgsprakande
träd som snart kommer stå överallt runt oss.
Gick ut och tittade på solnedgången
Det var så konstigt ljus.
Det var mörka moln som varslade oväder.
Solen försökte på alla sätt att skrämma bort dem.
Men det blev oväder.
Men jag njöt av solnedgången en stund iallafall.
Blåklintsknoppen har brustit.
Ut kom det allra skönaste lilla underverk.
På nära håll ser det ut som prismor,
som sitter tätt tillsammans.
För mig är det här mer värdefullt än
den dyraste diamantringen.
Större skatt, än levande växter och djur
kan man väl inte ha?
Det gäller att förvalta den skatten väl.
Då kan den frodas och bli större.
Ha det gott, alla ni där ute...
Related Posts with Thumbnails