Translate

söndag 12 april 2009

En inte allt för solig dag.


Påsken börjar närma sig sitt slut.
Påskdagen kom med 4 plusgrader och en lite
grå himmel på förmiddagen.
Men det lättade upp när klockan närmade sig 11.
Vi fick besök.
Det var Lilla E som kom.
Han öppnade ytterdörren och kom in med orden
"Jag kommer in en stund, för det blåser för mycket:"
Det var så självklart för honom.
Av med stövlar och så in.
Första frågan kom med en gång.
Var är Jimmy?
Han satt i köket.
Så kravlade sig Lilla E upp på köksstolen
med en klubba/kjärlighet på pinne i munnen.
Där kom fråga nummer två.
"Kan inte du komma ut och leka med mig och Stora E?"
Jag satt precis och skrev en mail så det var
liksom inte lätt att gå ut på en gång.
Vi satt nog där och småpratade en stund så
säger han att nu tror jag att jag går ut.
Kommer du snart?
Goa härliga unge säger jag bara.

Easter is almost over.
It was 4*C today when we woke up.
Not so sunny, but the sun came at 11 am.
We hade a little visitor.
The son from the house next to us.
He opened the door whit the words,
that it was to much wind outside.
Then he asked for Jimmy.

Vi gick en promenad idag med.
När vi kom ut såg maken de här två
gynnarna på kökstrappan.
Mamma på trappan och dotra i vagnen...

We did go for a walk today.
When we came out my husband saw this to little fellows
on the kitchenstairs.
Mothercat on stairs, and the daughtercat in the pram.

De börjar dyka upp fina skulpturer vid vägen nu.
Snön smälter och bilder olika formationer.
Det är ganska snyggt tycker jag.

When the sun is melting the snow,
little skulptures show up.
They look nice I think.

Vet inte vad de här liknar då, men läckra är dom.

I dont know what they look like, but they are cool.

Snart kan vi gå upp i skogen här.
Där uppe till höger på bilden låg det
ett av de bästa lingon/tyttebär ställena jag sett.
Men de stora stygga skogsmaskinerna såg
fort till att det inte skulle förbli så.
Jag blev ganska irriterad när jag såg det.
Man ser hjulspåren efter maskinerna.
Precis där stigen går.

Verry soon we can take a walk in to the woods again.
Up in the right corner, there we picked a lots of lingonberry.
But it was before they came whit the maskinery
to take down the trees.
I dont like it, they leave deep marks in the nature.
You can see it, right between where the path is.

Vår väg ja...
Den är ett kapitel för sig.
Så här ser det ut på en del ställen.
Det är gamla trädstammar som
kryper upp när tjälen går ut backen.
Längtar till hösten.
Då ska de göra iordning våran väg och
vi ska få asfalt. Något som de flesta
väntat på här i över 30 år.

Our road hmm...
Thats another story.
Every year this time it looks like this.
The people who lives here wish for autum.
The road will bee fixed then.
Most of the people who lives along this
road, have been waiting for almost 30 year for that.

De som såddes i höstas kommer nu fram.
Det är grönt.
Vad härligt det är att se.
Våren kommer liksom lite mera då på något vis.

Out on the fields its becoming a little green.
Its so nice to se.
Its means that spring is finally her.

Väl hemma igen gick jag ut på altan
för att ta mitt dagliga foto av sjön.
Så här såg den ut 16.25 idag.
Måste kika i arkivet så jag kommer på
när isen gick i fjor.

Back home again, I went out on the terasse,
just so I could take the picture of the lake Nuguren.
I take one picture everyday. Almost.
This is what it looked like today at 4.25 pm.
I have to look in the arkive to see
when the lake was icefree last year.

Dagen har gått så alltför fort.
Men så är det när man har det bra tror jag.
Man vill hålla på ögonblicken men det går inte.
Tiden tickar obönhörligen framåt.
I morgon är det den sista påskdagen detta år.
Mitten på april.
Vart har tiden tagit vägen?
Inte länge sen det var jul....
Tjipp på er.

The day has gone to fast.
But that is the way it is when you are having a good time.
You would hold back time, but thats not possible.
The time is ticking....
Tomorrow its the last day of easter this year.
The middle of April.
Where did the time go....
Christmas was here not long ago..

Tjipp to you.

This is my first attempt to write in english.
I hope you understand.
If not, just give me a notice.

lördag 11 april 2009

Små gula solar och en......

Ja, vad är det för nått som ses där borta på åkern.
Det ska vara ett rådjur tror jag.
Lite suddigt är det nog.
Men det var inte det jag undrade över...
Det kommer längre ner.....

Månen var framme i natt.
Jag kunde inte låta bli att gå ut
och ta den här bilden.
Det är ett moln precis ovanför
den gula månskivan.

Idag gick vi en promenad jag och maken.
Ja, Erri var med förstås...
Där i dikeskanten växte det fullt av små solar.
Jag fångade tre av dem på bild.
När vi gick hemåt var de tyvärr borta.
Ett par unga herrar som vi mötte
talade om för oss att de sett solrosor.
Men det var alltså tussilago/hestehov.
De hade hela händerna fulla av enbart blommorna.
Lite synd, men det kommer nog flera solar.

Vår väg upp i skogen är ännu full med snö.
Eftersom vi har eftermiddagssol här så tar det
lite längre tid för solen att
få bort snön.
Men snart så.....

Vi tänkte gå lite längre idag.
Så vi svängde av mot Rymoen.
Tänkte vi skulle se hur det såg
längst med den vägen.
Här ligger det några fina gårdar vid vägen.

Snön ligger ganska djup på vissa ställen här med.
Men det dröjer nog inte allt för länge så är den borta.

Det har kört timmerbilar i skytteltrafik
förbi här några dagar.
Vi har inte vetat vart dem kommer ifrån.
Nu vet vi.
Här ligger det minst ett lass till som
väntar på att bli hämtat.

Erri gick med näsan i backen helt plötsligt.
Hon började krafsa med en framtassen och
var ganska ivrig med nos och tass.
Men vi såg inte vad det var först.
Så såg vi nått som låg och vred på sig.
Jag trodde först det var en daggmask.
Men maken sa att det var en
salamander eller kopparorm.
Det var ialla fall bara svansen kvar som låg
och hoppade och vred sig.
Någon som kan hjälpa mig att finna ut vad det är?

Vägen var ganska fin, inte mycket vatten här.
Lite mjuk var den allt.
Raksträckan var inbjudande.
Ingen risk för mycket bil här inte.
Varför får ni snart se.....

I skogen här var snön nästan borta.
Snart kan man kanske gå en ordentlig tur
i skogen igen.

Så kom vi fram till järnvägen.
Här går det inte längre persontrafik,
utan bara timmer och godstrafik.
Jag tror det är 3 gånger om dagen.
Åtminstone på vardagar....
Men idag var jag tuff och vågade stanna
på spåret för att fota.

Efter att vi passerat järnvägen kom vi fram
till undergången under RV 20.
Det står en skylt med flomvarning uppe vid korsningen.
Jag förstår varför....
Har jag gått ut här så har nog vattnet räckt mig
upp till knäna tror jag.
Så här har det varit här de sista åren.
Men nu hoppas vi på att nått ska bli gjort.

Det bor folk däruppe.
Det är deras väg vi ser.
Nu är de inspärrade och kommer ingenstans på
den här vägen.
Men de har öppnat upp en ut och infart rakt ut på RV 20.
Lite otäckt med tanke på all trafik som går där.
Men vad ska de göra.....

Så vände vi nosen hemåt igen.
Skogen frestar och jag har sådan
lust att komma mig ut där nu.
Så vi får se...

Nu har vi ätit lite påskmat och sitter och
tar det lite lugnt.
Har varit en sväng bort och pratat med
grannen och hans fru.
Det satt ute och gottade sig i solen.
Jag satt en stund på verandan med, men det
blåser lite där så det var inte så skönt.
Nu väntar en kväll i lugnets tecken.
Hoppas det är detsamma för er.
Tjing på er.

fredag 10 april 2009

KONGSVINGER FESTNING.

Kongsvingers festning.
Vid färgeläget över Glomma byggdes fästningen
i slutet av 1600-talet.
Den blev till för att säkra och förstärka den
enda naturliga vägen från Sverige mot Christiania. (Oslo)

Den första anläggningen Tråstad Skanse, ( gården Nordre Tråstad)
blev byggt 1657-1658.
1673-1674 blev fästningensvallarna byggd på
den plats där fästningen ligger idag.
Anläggningen bestod huvudsakligen av ett murat
fyrkantigt torn, som var omringat av en mur med
en torr vallgrav utanför.
Det blev kallat Vinger Skanse.

Kongsvinger Festning har aldrig varit belägrad eller
erövrat. Ändå har fästningen varit av stor strategisk
betydelse för försvaret av det södra Norge.

Av de få lättframkomliga landförbindelserna mellan
Sverige och Norge i äldre tider, var vägen från Värmland
över Eda och Magnor till Christiania en av de viktigaste.
Från militärt håll blev den här framryckningsvägen ansedd som
mycket viktig, och ingick därför i flera försvarsplaner.

1681 kom kung Christian V med en plan för
Kongsvinger Festning. Det var teckningar som
generalkvartersmester Johan Caspar von Cicignon
hade arbetat fram.
Utgångspunkt för den nya fästningen var gamla Vinger Skanse.
Bygget började 1681 och var klart i slutet av 1689.
Kvar från den perioden finns nu kommandantbostaden
och bageriet.
Fästningen fick sin egen kommendant, överstelöjtnant
Georg Reichwein och en garnison 1682.
Då fick fästningen även namnet Kongsvinger festning.
1683 blev det vid en kunglig resolution fastsatt.

På 1700 talet förändrades utseendet på Fästningen
Stjärnformen var fortsatt det centrala, men på fästningen
blev det nu rest byggningar som var högre och mer
dominerande än de tidigare.
De bygningar som restes på mitten av 1700-talet var
mindre solida än de äldsta och med sin höjd kunde de lätt bli
mål för kanoner. De här byggnaderna bidrog till att ändra fästningens
profil, samtidigt som den gick från sin
strategiska barockfästning till att bli en militär depot.
Centrala byggnader uppförda på 1700-talet
är bland annat arsenalen och nya kasernen.
Mot slutet av århundradet framstod
fästningen gott skickad både till förläggning av
trupper och som centraldepot för militära
avdelningar i södra Norge.

Under 1808-1814 hade fästningen sin storhetstid. När
kungariket Danmark-Norge under Napolenontiden
nytt blev inblandad i strid med Sverige blev man
införstådd med att fästningen kunde bli utsatt för angrepp.
Från 1811-1813 blev de tre skansene " Se till höyre ",
" Prins Fredrik " och " Norske löve " byggda.
De ligger alla tre väster om fästningen
I Krigstid 1808-1814 fick fästningen stor betydelse
och den var bland annat huvudförådsbas.
1808 var manskapet på 900 man, medans den
under 1814 ökade till 1200.

Kongsvinger festning var dessutom central i försvarsplanerna
mot Sverige 1905.
I samband med oroligheterna som resulterade i unionsupplösningen
blev det byggt två fort i närheten av fästningen
Vardåsen och Gullbekkåsen.
Under den tiden började man prata om Kongsvingers Festninger.
Stridsanläggningarna i Kongsvinger blev inte
förstörda efter unionsupplösningen som många andra
av gränsfästningarna.
Enligt Karlstadsavtalet fick Norge
lov till att behålla fästningarna, men inte bygga ut dom.

Kongsvinger Festning representerar en nästan
obruten militär tradition från 1680 talet och fram till nu.
Efter kriget är det Artilleriets befalsskole fram till 1959
och Akershus Heimevernsdistrikt 04 (HV04) som har
haft kommando på fästningen
Efter att Stortinget beslöt att lägga ner HV 04 sommaren 2005
så är det bara ett manskap på tre personer kvar av den
militära närvaron.
Nasjonale Festningsverk är idag representerat på
festningen av festningsförvaltaren och underhållspersonal.
Som försvarsverk och kulturminne är anläggningen
ett av Hedmarks fylkes viktigaste.

Det var lite historia om
det stora turistmålet vi har här.

Man kan finna många fotomotiv när
man går runt innanför murarna
och tittar.

Sommartid finns det även ett litet fik här uppe.
Ett museum som visar föremål
och berättar om hur
det var här under andra världskriget.

Det är konserter här varje sommar
med många stora artister som kommer.
Ska försöka komma på en av de i år.

Skärtorsdagen kommer de svenska raggare hit upp.
De kommer från Värmland mestadels.
De kör upp på fästningen och slår sig ner i gräset.
Tar sig några öl, grillar och har det bara
helt genomtrevligt.
När dagen är slut så städar de upp efter sig innan de
far tillbaka till Sverige.
Helt motsatt av vad de flesta så kallade rånerane (raggare) gör
när de far till Strömstad bland annat.
Då kan jag säga att jag skäms över att vara norsk.
De skämmer ut oss fullständigt när de far iväg.

Fästningen är väl värd ett besök när man kommer
till Kongsvinger. Den ligger högt upp och man har
en makalös utsikt över nästan hela Kongsvinger
med omnejd.
Det kostar inte heller nåt att gå in.
Förutom på museet.
Där tror jag det kostar 30 kr i inträde.
Men det är det värt.

När klockan närmar sig 21.00
så ringer kommendanten i fästningsklockan.
Den som inte kommer ut genom porten då
han blir instängd tills dagen därpå.
Men vad gör väl det.
Man kan inte se sig mätt på utsikten där uppifrån.

Nu önskar jag er en riktigt god kväll.
Ber om ursäkt om det skulle vara
felskrivet i texten. Har läst och översatt
från norska till svenska.
Inte alltid det enklaste kan jag säga.
Related Posts with Thumbnails