Translate

söndag 22 mars 2009

Ett med naturen.....fast inte på tv.

Vårtecken.
Svarttrost/trasten.
Sett genom köksfönstret idag på morgon.
Men han var inte ensam....

Han hade tagit med sig ett gäng
skönsjungande starar...

Bofinkarna, ja ialla fall den
som var tuffast av dom stämde in i kören.
Tillsammans med grönfinkarna.
De andra bofinkarna höll sig i bakgrunden.
Maten hade en strykande åtgång.
Jag var ute och fyllde på både
frön, nötter och talgbollar.

På eftermiddagen gav vi oss ut på en
skön promenad tillsammans med Erri.
Solen visste inte om hon skulle vara med
eller hålla sig kvar bland molnen.
Men vi gick ialla fall.
Som ni ser så ligger snön kvar...
Det kom lite på morgonen med.
Precis som om vi behövde fylla på lagren då....

Ute på åkern såg vi två prickar
som rörde på sig...
Man undrade vad det vara....

Man märker att det har varit mildväder nu
några dagar. Grusvägen var så mjuk att gå
gå på, men attans vad blöt den var.
Man ser spår efter traktorn, stövlar och hundtassar.
Vattnet rann fort från den ena pölen till den andra.
På vissa ställen bubblade på gruset.
Kanske tjälen är på väg att släppa taget....


De två svarta rörliga prickarna vi såg,
det var de här två små fåglarna.
Tofsvipan...
Nu var de två, igår såg vi bara en.
Den stackarn har klarat sig här sen
den 12 mars. I snöväder, kyla och vind.
Undrar vad den har levt av?
Men nu var det ett par ialla fall.
Så det kommer nog flera snart....

Till och med vattenpölarna leker i vårtider.
Här tycker jag att jag ser Karl Alfred som blir
kramad av ett spöke...
Läckert var det ialla fall.

Myrorna har vaknat....
Huva, nu kan man inte gå hit längre.
För de bits så in i granskogen de där myrorna.
Det gör ont kan jag förtälja..
Så nu får de ha bedehuset för sig själva....

Här är snön borta på vägen med.
Nu kan jag säga att det kommer många
med sina hästar här. De kör på de här vägarna
för det är mjukt underlag.
Så nu får man se upp...
Plötsligt så kommer det en Järvsöfax bakom ryggen....
Eller en Ego Boy...
Det är roligt att se, för det går fort kan jag lova.

Här såg maken något som hoppade fram
och tillbaka och lite hit och dit.
Visst är det en tofsmes?

Så vände vi hem igen.
Den asfalterade vägen var ganska våt
av all snö som smält.
Det var så mysigt att kunna gå utan att halka.

Maken tog några bilder upp på Rafjellet.

Så fort snøn försvinner ska vi ta oss upp hit igen.
Det är en helt fabelaktig utsikt däruppifrån.
Men upp i tornet, dit går jag aldrig....

När vi kommit hem efter promenaden så
stretchade Erri. det borde man kanske gjort
själv med efter en tur.
Men vem tänker på det...
Hon ser ialla fall ut att njuta...

Nu är det mörkt ute.
Man sitter och är lite urken.
En förkylning som jag fått i present,
troligtvis från mina småtroll i huset bredvid, har flyttat in.
Men strunt samma. En vårförkylning hör med.
Näsan rinner och jag nyser...
Men vad sjutton, det finns de som har det värre...
Atchjo på er.

lördag 21 mars 2009

Två små duktiga fotografer.

Idag var jag ute ett par timmar
med de här små trollen.
Vi gick på skaren, vi gick igenom skaren
och satt fast rejält.
Det var ganska djup snö.
De gungade och åkte rutschkana/sklie.
Vi fikade snöte och snökaffe och åt lite snömat i
lekstugan/dokkestua.
Några av oss åkte rattkjälke.
Inte jag alltså...
Pratade om ditt och datt och hade
det väldigt mysigt.
Ingen direkt supersol, men skönt ialla fall.
Det är deras bilder jag visar idag.
Jag tycker de har tagit många fina bilder.
De är jätteduktiga för sin unga ålder.
Vad månde bliva.....

Stora E först.
Här fotade hon fiket och fick med en bit av mig också.

Så såg hon Erri som låg och slappade en bit bort.
Hon måste ju vara med på bild.

Hon gick runt lite och tog lite bilder.
Den här är riktigt bra på Erri som snällt
satt och kikade på när vi fikade i lekstugan.

Så satte vi oss på verandan en stund.
Det var gott att kunna sitta där och njuta.
Vi hörde fåglarna som sjöng och man
fick lite vårkänsla ialla fall.

Så var det Erri som var i linsen igen.
Men den här gången lyckades hon nästan
gömma sig bakom gungstativet/huskestativet.

Så fick lillebror, lilla E kameran.
Han kom på att man kan fota i fönster.
Blev inte så dumt det väl?
Där ser ni kameran de hade skoj med.
Vår lilla rosa canon.

På verandan stog ju gräsklipparn klar
för att tas i bruk.
Den skulle jag få låna om inte våran röda fungerade sa han.
Men den får nog vänta
några veckor till.

Så såg han syster stora E som försökte gå
på skaren emot oss.
Erri är med, självklart.

Han kunde naturligtvis inte låta bli
att föreviga traktorn.
John Deeren måste ju med.
Även den snyggt parkerad på verandan.

Han tyckte det var så kul att fota,
så han ville inte vara med och åka rattkjälke.
Mamma och syrran fick åka själva...
Erri följer med....
De här goa fotograferna bor jag granne med.
Lilla E, som är tre år snart,
frågade vart maken har sin röda lastbil.
När jag sa att den står på posten så svarade han bara jaha...
Men han ville åka den förstog jag.
Stora E som är 5,5 år och jag ska ta en dag och gå
ut med varsin kamera
och leka fotografer tillsammans.
Kanske vi kan gå upp i skogen.
Om det inte är så mycket snö vill säga.
Så nu vet ni vad vi gjort här på gården idag.
Vi har lekt i snön.
Ha nu en fin lördag.
Hälsningar två unga fotografer och Synne.
Sjongsjing på er.

fredag 20 mars 2009

Mikkel Rev.

Idag hadde vi besök på gården.
Ett fyrbent besök.
Erri hade fullt sjå med att tala
om för oss alla att det var någon här.

Räven fann något smaskigt här.
Bäst att kolla om någon kommer.....

Men det var någon som såg....
Det var Erri.
Hon stod och skällde. Sprang och skällde,
Hoppade och skällde.
Hon var inte säker på
vad hon skulle göra...

Men hon vågade smyga lite närmare...
Men Mikkel var med på noterna.
Kom inte hit och ta mitt snadder.....

Här ser man räven och Erri från vårat
fönster. På behörigt avstånd från varandra.

Här har den grå damen fått
ett litet övertag.
Mikkel Rev har backat lite.

Nu har Erri kommit så nära så hon faktiskt
tagit rävens plats i gropen.
Han eller hon står en bit bort och funderar
säkert på hur det här gick till.

När hon till sist sätter sig och kissar tar räven
det som ett klart svar och ger sig av.

Damen i grått hänger på.
Men när räven började röra sig mot skogen
på andra sidan vägen så var Erri nöjd.
Hon gick tillbaka till gropen och rullade sig.
Någon som vet varför hon gjorde så?

Vi följde Mikkel med kikare och såg
att han/hon lommade upp i skogen.
Men vi får säkert se henne/honom flera gånger.
Alla bilder är tagna genom vardagsrumsfönstret
och i ena rummet uppe.
Hade vi gått ut har nog räven sprungit iväg.
Nu fick vi unika bilder tycker jag.
Det var en jättekul upplevelse
att vara med på.

Glöm nu inte min tävling som går ut den 25 mars.
Säger godkväll nu.
Jag ska vara frisör åt maken.
Tjingis på er.
Related Posts with Thumbnails