FOTOTRISS.

Då var det dax igen för

Den här gången ska vi visa ett föremål från tre olika vinklar.
Jag tog en dubbel idag.
Bara för skojs skull.
Den första visar rutchbanan här.
Uppifrån.....

Bakifrån.....

Snett framifrån...
Här är det ruggväder idag,
inga barn åker i den.

Men det kommer snart en vår....

Så bonusen.
Den här tunnan.
Den ligger omkullblåst i en snödriva.
Här uppifrån....

Framifrån....

Till sist bakifrån....

Det var mina bidrag till årets första

Vill ni se flera bidrag så kika in här.

Storm.

Jag längtar hit...

Till en strand som består av runda,

mjuka stenar som slipats av vågor och vind.

Till havet som doftar tång och salt....

Att få vinden i ansiktet som

för med sig dofter av främmande land.

Att få sitta där och njuta av havets olika ljud.

Höra en fiskmås skratt hest, "ska ha, ska ha, ska ha..."

Alnes.
Stå här och känna stormen som ryter ute på havet.
Att höra odjuret vråla långt där ute.
Att känna vinden och vattnet som faller i ansiktet när
jag ser ut mot det skummande gröna vattnet.

Alnes. Evys bild.

Kan nog bara erkänn att jag saknar en riktig storm.
Men så är det.
Man kan inte få både i påse och säck.....
Men nog hade det varit gott att få uppleva det igen..

En dag......

En tidig morgon
denna kalla januari i
nådens år 2009.
Klockan är 8.48 och himlen
brinner ialla möjliga färger.
Det är soluppgång
över Nuguren.
Alla bilder är klickbara.

Lite senare på dagen går jag ut.
Solen skiner stark från en klarblå himmel.
Den värmer gott där jag står mot husväggen.
Isen på Nuguren är kristallvit.
Det glittrar i snökristallerna.
I skuggan är i isen helt blå.
Min favoritfärg.
Det är så vackert.

Någon har vågat sig ut på isen med en fyrhjuling.
Spåren syns i snön.
Isen måste vara bra tjock nu.
Tänk om man skulle våga sig ner på isen en dag....

Stubbåkern har fått nytt liv denna kalla vinterdag.
Det knasar när jag går där.

Isfrun har dragit fram och lagt
igen ett täcke av frost och is över allt
som finns utomhus.
På nått vis älskar jag det här kalla landskapet.
Nästan mer än sommaren
Det varierar sig så oändligt.
Nya is och frostformationer varje där.

Tänk att jämna rader av stubb i åkern
kan vara så vackert.
Om inte så allt för länge så kommer
våren och värmen.
Då är allt det magiska vita borta.
Tur jag har bilder....

Dagsljuset är på väg att ta slut.
Solen är på väg ner över kanten igen.
Den ska visst till Australien och värma de där.
Himlen bakom mig börjar bli ljust, ljust rosa.
Det är kallt. Gradestocken visade på 12 minus
när jag fyllde på frön till fåglarna.

När jag kommer in så dricker vi en kopp kaffe.
Maken säger plötsligt, titta ut!
Jag kikar ut på grannens hus, det är normalt vitt.
Nu var det rosa.
Reser mig och kikar ut genom det andra fönstret.
Tar kameran med ut och fotar.
Det är solnedgång över Digernes....

Kan man ha det bättre än så här?
Att få se solen stå upp en tidig vintermorgon....
Att få njuta av den gnistrande snön
på den blå isen....
Att se hur naturen trots kyla och mörker
gör sitt för att glädja oss människovarelser
som lever av jorden här....
Att få dela med sig till de som
kämpar för att överleva här
den här kalla vinterdagen...
Att återigen få se en vacker solnedgång och
veta att den går upp lika
vackert på andra sidan jorden....
Jag tror inte det...

Ha en fabelaktig dag alla ni som
läser mina ord.
Kram Synne.