Host, nys och snörvel......

Men tre härliga utmärkelser som värmer gott
när man huttrar och nyser.
Då är det skönt att man sitter inne och myser.

Den vackra statyetten jag fått av två.
Den ena är Hugan och den andra är Cia.

Bägge hade så mycket snällt att om mig sia.
Sitter här och rodnar och blir alldeles skär.
Skulle vilja de bägge vore här.

Detta hjärta fick jag av en tredje snärta.
Hennes blogg handlar om hus, fast jag tror hon
är ganska full av bus.
Vackra bilder på engelska trädgårdar.
Trädgårdsbelysning och trappbestyr.
Jag blir alldeles yr.

Att man vänner finner i världen,
bara genom att trycka på knappar.
Det är så konstigt att man nästan inte fattar.
Säger nu tack, tusen gånger.
Tänker inte sjunga några sånger.
Är usel på att rimma.
Hoppas inte ni tröttnat och svimma......

Damen med vingar sänder jag vidare till dessa sju.
Hoppas ni vill ta emot henne nu.
Den första är Cattis.
Hon är värd en uppmärksamhet just nu.
Saknar dig vid köksbordet.
Så kommer Vinnarhästen.
Hon är ett säkert kort när det gäller.
Nästa i raden blir Vivan.
Hon lockar med en salig blandning hos sig.
Värd ett besök.
Så kommer vi till Vero.
En reko tjej med många järn i elden.
Eller ska man säga som designer.
Näste man ut är Mossfolk.
Som med Lurvig förgyller min och Erris dag.
Näst siste ut blir Monkan.
Där finner jag massor av fina bilder
att vila ögonen på.
Så kommer vi till den siste.
Det blir Susanne.
Som kämpar med snickare som inte kommer. Avlopp som frusit
och som trots det bjuder på nybakat när man kommer.

Ni är värda den här allihopa.

Så är det hjärtat. Det fina hjärtat som klappar för er alla.
Den första där blir Annette.
Jag sänder det till dig så du ska orka
veckans arbete. Vi tänker på dig här.
Kramen på dig.
Så blåser jag det vidare till Ejmis.
En tjej med ett hjärta som klappar för djuren.
Vinden tar med sig hjärtat ytterligare en bit.
Nu stannar det hos Inger Maryissa.
Det är en jättemysig tjej med en härlig blogg.
Hon bjuder på vackra dikter och bilder.
Så snurrar det vidare genom luften.
Landar på fönsterbrädan hos Maria.
Även där finner man många vackra dikter och bilder.
Sist men inte minst så har hon min favoritkatt.
Nu tar vinden tag i det igen. Det virvlar och far en stund.
Så landar det till slut hos tjejen på torpet.
Lisa, du får det här hjärtat för dina vackra bilder du målar.
För att du lät mig få kopiera ett par av dom.
Det satt jag pris på.

Det här med utmärkelser är inte lätt.
Skulle önska att jag kunde dela ut de till er alla.
Ni betyder massor för mig och det är så gott att
veta att ni finns där ute.
Bara ett tryck på tangentbordet så finner jag er.
Gla i dåkker.


Vi fick ju snö häromdagen.
Så här vackert var det på spirean när jag kom ut.
Ser nästan ut som den blommar igen.
klickbara bilder som vanligt.

Man kände en mysstämning när man såg ut genom
fönstret och såg att det snöade.
Ja, tills man kom på att man inte hade vinterdäck
på bilen förstås.
Men vi skulle ingenstans så det gick bra.

När jag gick till brevlådan såg jag de snöklädda tujabuskarna mot sjön.
Visst är det vackert med snö ialla fall.....

Dagen efter var det vita borta.
Passade bra.
Efter att bilen fått vinterskor så for vi in till Kongsvinger.
Skulle handla lite.

Tog en annan väg hem.
Cattis måste ju få se lite när hon är här.

Vingersjön...

Den låg där så tom, grå och ruggig.
Här gick det faktiskt kor på bete i somras.

Men nu fanns det inte ens en fågel på sjön.
Korna är säkert inne nu.

Långt därborta, bakom horisonten ligger Sverige.
Så nära fast ända så långt borta....

Så kom dagen för avresan hem för vårt besök.
Vi vaknade till det här ljuset.

Det var kallt ute. Solen var på väg upp och diset var tjockt.
Har inte manipulerat bilden alls. Det såg ut så.

Vi skulle bara få tag i unga fröken hund som inte
alls ville komma innan vi åkte in till Kongsvinger.

Inne på stationen var det en del folk som väntade.
Nu började diset försvinna, men man ser det över Glomma vid bron.
Under där kommer tåget snart.

Här står resenärerna och väntar.
Unga fröken hund har fått en kissrunda innan.
Unga fröken L småfryser där hon står.
Det var ganska kyligt.
Så kom då tåget och de gick ombord.
Tåget försvann bort.
Kvar stog vi, men en känsla av tomhet.
Vad gör vi nu då?
Hemma var det tyst och tomt.
Men vi ses nog snart igen.

Vi var som sagt på Rema 1000 och handlade lite.
Där dök den här galningen upp....

Troligtvis efter att ha sett detta i kyldisken.
Det Paula, är pinnekjött.
Man ångkokar det och så äter man det. INTE.
Det är lamm eller fårkött.

Nu säger jag tack för mig.
Ska prata lite med maken som egentligen borde sova.
Han är tillbaka på posten igen.
Kör sitt första pass inatt.
De ringde vid halv två tiden idag.
Så nu är vi igång igen.
Ha det så gott nu.
Huttetu på er.

Fototriss söndagen den 2 november.

Söndagen den
2 november.
Månadens första fototriss.
Kyrkor.
Här är mina bidrag.
Fick leta en stund i arkivet för att
finna de här tre bilderna.

Har långt till den närmaste kyrkan som är
Brandval kyrka.

Har ännu längre in till den här kyrkan som
är Kongsvinger kyrka.

Men allra längst har jag nog till den här kyrkan.
Det är Arvika kyrka.

Det var veckans bidrag från nabolandet.
Vill du se flera kyrkor så gå hit.

Lägesrapport från mig idag.
Förkyld, sol, 1,9 minus och ett väldigt tomt hus.
Huttetu på er.

Den sista dagen i oktober.

Soluppgång den sista dagen i oktober 2008.
Såg nog inte riktigt ut så idag, men för ett år sen
var det så fint på morgonen.
Solen skiner idag med, men det är en kall, sur vind
som biter tag i kinderna.
Höst-vintern har taget om oss.

Vi for på en biltur en dag. Till den lilla orten Flisa.
Det är ca 4 mil från oss upp dit.
Biltema har öppnat butik där och det var en
positiv upplevelse att besöka de där.
Vi for vestsiden upp.
Tog många foton genom fönstret på bilen.

Glomma rinner i snirklar och slår
nästan knut på sig själv i bland.
Vackert är det ialla fall.

Nu ser man hur grått det har blivit ute.
Alla löv har dansat iväg med vinden.
Undrar vart löven tar vägen egentligen.....

Jag satt i baksätet med lilla L.
Vi tog bilder med varsin kamera.
Siktade fram och ut genom frontrutan.
Fick dessverre bara med halva skylten.
Men det ska stå Bjerkely.

Ännu en bild från bilen.
Man ser hur platt det är här nere.
Förstår att det är ett jordbruksdistrikt.
Vi närmade oss orten Flisa till slut.

Vi stannade efter att vi kört över bron.
Det är lite spännande att visa omgivningarna
när det är folk på besök som vill se hur det är här.
Det står en staty där, men vad den ska föreställa
är jag inte säker på.
Tror den kan ha nått med invigning och byggandet
att göra.

Jag trotsade tyngdlagen och gick ner mot
vattenlinjen för att se bättre.
Cattis stog kvar där uppe och fotade ut över Glomma.

Flisa bro kryssar Glomma vid Flisa centrum.
Öppnades i juni 2003.
Den blev världens längsta moderna träbro som är konstruerad
för full trafiklast både med hänsyn till brospannet på 70,5 meter
och brolängden på 196 meter.

Efter att ha handlat på Biltema, så körde
vi och hämtade kaffe.
Det vill säga, vi vuxna tog kaffe och L valde varm chocklad.
Vi köpte en påse ljumma dajmbullor (enligt Fred på Statoil heter det så)
Så satt vi i bilen och myste med fika och bullor.

Så fortsatte vi söderut, hemåt.
Stannade till vid Flomstenen som restes på Namnå
som minne efter den sista stora flommen i 1995.
Här står Cattis och L och ser ut över den
spegelblanka Glomma.
Maken står bakom och han vill inte vara med på bild.

Glomma var helt blank. Man såg dubbelt nästan när man
såg ut över vattnet.

Tänk att det kan vara så vackert en grå höstdag.

12 åringen L sa plötsligt när vi stog nere vid
vattnet att vi fick nog passa oss.
Varför sa jag.
Jo kom det snabbt, det finns nog gädda här.
De brukar finnas i vass vid strandkanten.
Jaha sa jag, du menar Glommakrokodilen.
Va! Svarade hon förvånat.
Den kallas för det sa jag.
Aha, kom det lynkjappt, är det bara för den ser ut
som en krokodil svarade hon då.
Helt rätt sa jag.

Träden och buskarna var helt kala nu.
Men blicken fastnade på nått grönt
som slingrade sig upp genom riset.
Kunde inte låta bli att fota det.

Jag sträcker mig mot ljuset,
jag sträcker mig så långt jag kan....
Visst är det en Nanne Grönvall låt som
börjar så....
Passade in här i alla fall.

Så tog jag en bild på en grå sten.
Hade två tankar i huvudet.
Den ena var min goda vänn Annette.
Hon älskar stenar.
Tänkte på henne när jag såg den här.
Sänder den till dig vännen.
Hoppas du mår bra.
Den andra tanken jag hade var att gå med på tisdagstemat.
Men det blev bara en tanke.
Får se framöver hur det blir.

Idag är det alltså sista dagen för vårt besök.
Tänk vad en vecka går fort.
I morgon så här dax sitter de på tågen.
Då borde de kommit till Arvika ungefär tror jag.
Så då blir det tyst här hemma igen.
Tills de kommer igen....
Nu ska vi snart njuta en god kopp kaffe igen.
Gevalias Indian Malabar....
Tack för det tipset Inga.
Så nu får ni fortsätta dagen och göra det ni vill.
Det ska vi.
Fast vi snuffsar och hostar och har ont i skallen hela gänget.
Fått ett besökt till nämligen.
Ett ovälkommet sånt.
Nämligen INFLUENSAN!
Huttetu på er.