Translate

måndag 1 september 2008

Blåbär och annat snadder.....

Det är ju det den heter.
Min blogg.
Så idag börjar jag med lite blåbär.
Dessa bär växte vid kanten av Rytjern.
Så goda.....

Fått en utmärkelse av en riktgig god vän.
Som nu även blivit en "verklig" vän.
Pratade med damen i fråga häromdagen.
Jag ringde helt sonika upp henne.
Först visste hon inte vem det var....
Men det löste sig ganska fort.
Av denne vän har jag fått den här fina utmärkelsen.
Willewira.
Du är en knupp :D
Det var kul att talas vid en stund.
Men var det verkligen 1,5 timme?
Sänder den här i retur på en gång.
Det som står där stämmer ju.
Annars hade jag nog inte varit där så ofta.

Nu säger reglerna att man ska sända den vidare
till 7 stycken av sina favoriter....
Men det går inte....
Jag har ju nästan 100 favoriter jag besöker.
Så alla NI.
Kom hit och hämta den.
Ni förtjänar den rejält.
Ni berikar mitt liv med era kommentarer och era fina bloggar
som jag gör ett försök på att besöka varje dag.
Så kom och hämta den.
Kram på er.

Maken är tidigt uppe och far till jobbet.
Nu har han en liten kamera med sig han med.
Så han tog några fina bilder från lastbilen här en morgon.
Klockan är väl någonstans mellan 6 och halv 7.
Älvorna dansade ännu på fotbollsplan på Kirkenär.
Vackert....
Mogna sädesfält i Grue kommune.
Vackert så här års.

Solen på väg att kika upp över skogskanten.
Visst ser det ut att bli en solig dag...

Jag hade jobbat klart hemma och funderade på att
ta mig en tur ut i skogen.
Erri var med på noterna.
Fixade kaffe, mackor och en liten chockladbit till efterrätt.
Packade ner i ryggsäck.
På med kängorna och så ut.
Visst fanns det svamp.
Massor av svamp....
Men vet inte om just den här passar i min stekpanna.
Den ser så blank ut så det avgjorde att den nog var giftig.
Ska säga på en gång att jag plockar bar
några sorter jag känner igen.
Den var inte en av dom....

Inte den heller, men vacker var den.

Vi hade tänkt oss till Rytjern.
Där är det så vackert.
Vi kom dit från en annan stig den här gången.

Tjärnen låg nästan spegelblank.
det var lite krusning på vattnet.
Näckrosbladen flöt så fridfullt på ytan.
Miljontals med skräddare flöt runt passade sig för att bli fiskmat.

En och annan vindpust var framme och retades lite.
Vinden blåste molnen över himmlen och jag
hoppades att solen snart skulle komma fram igen.
För den var framme när vi gick....


När vi kom fram till gapahuken fick jag en rejäl chock.
Så här såg det ut förra året i augusti.
Senast för några veckor sen såg det ut så.
Vackert eller hur....

Nu såg det ut så här!
Någon har tagit sig friheten att såga ner den vckra björk
som växte där och hängde ut över vattnet.
Lämnat kvar en stubbe på 1,5 meter klarade dom av!
Jag blev så ilsken....
Det är en sittbänk rakt framför björkstubben så man ser
lika mycket nu som när björken stog där
med sina vackra hänggrenar och gröna blad.
Om nu björken var ivägen för utsikten så kunde
de väl för HELVETE (ursäkta ordbruket)
tagit ner HELA björken.
Hur vackert är det här?????
Tack för det här någon!


Erri tog det hela med stoiskt lugn.
Hon fick några kulor godis och lite vatten.
Vad bryr väl jag mig om en björk sa hon med sitt sätt.
Vi satt där en halvtimme med
kaffe och smörgås.
Pratade med myrorna och mådde bara bra....

En bit ut på vattnet såg jag den här.
Den fick mig att tänka på Diana Ross.

Reach out and tuch, somebodys hand.
Make this world a better place.
If we can.

Den lilla plantan med två blad sträcker sig mot
den som växer rakt upp och ber kanske om
hjälp för att inte drunkna.

Så styrde vi kosan hemmåt efter en mysstund vid gapahuken.
Skogen var stilla och man hörde några
fåglar som kvittrade.
Dofterna av skogen, svamp och mossa var så härlig.
Tänk så lyckligt lottade vi är som KAN gå en sväng ut
i skog och mark.

Stigen slingrade sig fram mellan träd och stenar.
Men det var dåligt med ätsvamp.

Däremot fann jag den här växande på en stubbe.
Vad det är?
Inte en susning.
Men det ser ut som en dödskalle tycker jag...
Med hår hehe...
Den var ialla fall läcker.



Plockade med lite mera blåbär hem. Det finns alltid plats för
det i min nu redan överfulla frys.
Fann även tre små hallon som fick lifta med
blåbären i påsen hem.

Jag fann lite annat på vägen hem med.
Detta är vad jag kallar snadder....
Alltså blåbär som är längst upp....
Och annat snadder som är den goda svampen jag fann.
Det fanns massor, men tyvärr så har det gått någon
där före mig och sparkat, trampat och mosat
nästan alla kantareller.
Taggsvampen hade klarat sig bättre....
Man undrar lite över folk ibland.
Kan det vara samma marodörer som kapat av björken månne....

Det kommer bild på soffan.
OBS, vi har bara en.
Den andra skulle grannen ha.
Så den får ni kika på i IKEA katalogen.
Ektorp heter den.
Våran heter Hagalund.
Ska fixa till i vardagsrummet lite först.
Men den är skön att sitta i hehe...
Nu ska jag snart ut en sväng. Hämta posten,
gå med sopor och bara ta det lugnt resten av dagen.
Tjingeling på er.

torsdag 28 augusti 2008

Sitter och mimmrar......

Idag sitter jag med lite längtan upp till
Ålesund och mitt vackra
Sunnmøre igen.
Sitter och mimmrar....
Tidigt i sommar så
var det så här vackert där uppe.
Att det sen är hästar med på bilden gör
inte det minsta.
Vårläpp på Nysetra.
Bilderna är klickbara.

Kan man bli annat än glad när man har en
lång sommar framför sig, med saftigt bete.
Massor av hästkompisar och
DEN utsikten.
Bakom fjellet där ligger Geiranger.
Nysetra hör till Sykkylven komune.
Där var jag mycket när min vännina hade
sina hästar på bete där.
Undrar om det blir lika fint nästa vår....
Tror inte det kan bli mera norskt än så här.
Gröna fjällsluttningar, snöklädda fjäll, fjordar
och norsk fjordhest.
Jag längtar dit....


Var som sagt med maken i lördags.
Vi skulle till IKEA.
Igen, jag vet.....
Postens slogan här i Norge ser ut så här....

Så här står det på alla postbilar.
Oss mennesker imellom....
Har en ryggsäck och en ståltermos
som det står så på.
Fick det i julklapp ett år
när jag jobbade på posten i
Sykkylven.
Användbara saker måste jag säga.

IKEA var det ja....
När vi svängde in mot varuhuset så suckade maken.
Det var massor av bilar, fast det var solsken....
Han funderade på vart vi skulle parkera.

Till slut fann vi den perfekta platsen.
Inte enkelt att parkera med den här stora bilen.

Så gick vi bort mot entrèn.
Vi visste vad vi skulle ha.
Så idag blev det inget sommel
med att gå runt och kika.

Efter att vi fått papper på våra två soffor
så skulle magen ha sitt.
Jag har alltid skrutit över maten på
IKEA, men här är den hemsk!
Tog falafel med bulgur.
Falafeln var så torr, så när jag skulle
sticka gaffeln i den studsade den
av tallriken och bort mot bordsgrannen.
Bulguren var god.
Maken tog spearribs.
Det såg gott ut.
Men den biten han fick var så torr, och smakade inte
ett någe.
Klyftpotatisen såg ut som den
skulle behöve en behandling av
Loreals antirynkkräm med
fuktande lotion.
Smakade URK!
Jadå, jag har klagat.
Igen!

Utanför resturangen fann jag den här skylten.
Svenska Spesialtieter.
Jojjo...
Älgpasta,
Köttbullar gjorda i Norge.
Sillen.
Undrar vart Lövbergs Lila och
Wasa knäckebröd tagit vägen....

Lampor skulle vi ha.
Tre av den här sorten.
En stor vit, en liten vit och en svart liten.
Sen var det full fart mot kassan.
Betalade och for iväg på hämtlagret och
lastade in två soffor i lastbilen.

Väl hemma så lastade vi ur sofforna.
Maken och hyresvärden bar.
Jag passade två åksugna barn som satt
inne i lastbilen och bara väntade på att få
åka lastbil.
Lillkillen var nöjd.
Kjöre stor lastebil med J sa han.
Vi körde bort och vände på vägen först.
När vi var på väg tillbaka så
ser han på mig och säger:
Synne, inte hem mamma!
Kan säga att de blev med in till stan bägge två.
De ville åka mera hehe...
Maken var poppis den kvällen kan jag lova.

Härom kvällen var det så vackert ute när solen gick ner.
Den lös på den gamla vällingklockan på stabburet.
Kunde nästan höra hur den klingade förr
för att kalla hem gårdens folk till middagen.

Fick som vanligt med mig
jycken på turen till postkassen.
Här ser hon så fundersam ut.
Just nu ligger hon hos mig.
Vi ska gå tur snart.

Att människor har olika ansiktsutryck
är väl ganska naturligt.
Men jag mötte den här traktorn när jag kom
tillbaka från postkassen.
Den ser så ilsken ut där den står
och spänner ögonen i mig.

Som sagt så är det trösktider här.
Nu när åkern är tröskad så ser
man bättre ner mot sjön.

Över sjön såg det ut så här en dag.
Tycker man kan se att lövträden
börjat gulna en del...
Suck.
Det går för fort!

Behöver egentligen inte skriva så mycket.
Annat än att det gör ont när man ser den här utsikten.
Skulle önska att jag kunde bjuda över er allihopa sammtidigt.
Men det blir trångt hehe.
Men ni är välkommna över hit på besök.
Dörren är alltid öppen för goda vänner.

Nu ropar kantarellerna på mig.
Ska klä på mig och ta med
jycken ut.
Får se hur många jag hittar hehe....
Ha en förtrollande dag mina vänner.

Har en sak här som jag fann hos
Vivan
Lyssna och njut.
http://www.youtube.com/watch?v=uMk1g41w3n0

tisdag 26 augusti 2008

En gungig bro och röda äpplen.

Har fått utmärkelse igen.
Det är så kul att veta att man gillar det jag gör.
Så nu vill jag bara tacka
Ullamona
för den här fina utmärkelsen.
Gå in och läs hennes fina blogg säger jag bara.
Hon har blivit en riktigt god bloggvän
kan jag väl säga.
Glad du finns där ute vännen.
Tusen tack.

Så fick jag en av
Astrid
Det var den här fina utmärkelsen.
Hon har en fin blogg med massor av bilder,
heminredning och loppisfynd.
Gå gärna dit och kika.
Även hon har fått stor betydelse för mig.
Æ e gla i dæ Astrid.
Klems vennen.

Så var det där med att sända dessa vidare.
Har så svårt att plocka ut några stycken nu.
Så jag ger dessa till alla er som är inne hos
mig varje dag/vecka.
Ta emot dessa två utmärkelser, ni har förtjänat dom.
Ni är ALLA lika viktiga för mig ska ni veta.
Kram på er.


I söndags var det så fint väder.
Hyresvärden skulle ut och tröska.
Men se den nye John Dereen hade andra planer.
Han har krånglat och varit småtjurig en stund nu.
Så han körde ner den på gården för att kika
rejält på den.
Maken hjälpte honom.
De var ivirigt påhejade av
bägga barnen och hunden.
Jag och hans sambo stog
på behörigt avstånd och
bara såg på.
(alla bilder är klickbara)

Tillslut fick han ialla fall ordning på den.
Så nu är det trösktid för fullt.
Men om det där blir till djurfoder eller mjöl vet jag inte.

Så kom måndagen.
Jag hoppades på sol,
men när man såg ut från fönstret så såg
det inte så hoppfullt ut vill jag påstå.
Det var VITT!
Inte snö än tack och lov, men dimma.
Maken for på jobb vid halv fem tiden på
morgon, då var det 3 plusgrader ute.....
Så säger vi inte mer om det.

Men dimman lättade och solen kom fram.
Det tyckte jag var bra.
Jag skulle ju gå till bussen för att ta mig till
Kongsvinger och läkarbesök.
Jag fick ta in hunden, annars hade hon följt mig
hela vägen ner. Det är ca 5 km att gå.
Hade stegräknaren på mig.
Sammanlagt under hela gårdagen blev
det 22 292 steg.
Hade bägge kamerorna med mig.
Den stora runt halsen och
den lilla i väskan.
Vände mig om och tog
en bild ner mot gården.
Den syns inte på bilden, men den
ligger längst ner där det ljusgröna kommer.
Bakom träden....

Passerade hos grannen där dessa åkdon stod ute
och gottade sig i solen.
Visst är de vackra.

När jag närmade mig målet så gick jag förbi en trädgård
med de här vackra äpplena i....
Frestelsen var stor att smita in och palla äpplen.
Men det kan man väl ändå inte när man snart är halvägs till hundra?

När jag kom ner till bussen så hade jag så god
tid på mig, så jag bestämde mig
för att fortsätta framåt mot bron.
Inte över floden Kwai då, men väl
över Glomma.
Jag hade tänkt gå över den, men det blev bara en tanke.
Det är en hängbro kan man säga.
En tungt lastad betongbil körde förbi mig där
jag stog en bit ut på bron
Jag ångrar att jag stog där.
För fy valinge vad den gunga....
Den böljade upp och ner så man blev nästan åksjuk
av att se på den....
Så jag gick ner till strandkanten istället.
Genom en liten allè nästan.
Så öppnade sig stranden framför mig.
Strand och strand då...
Badplats kan man säga.

Så här ser bron ut från badplatsen nedanför.
Jag videofilmade när det körde över två
tunga betongbilar och jag kan säga att det gungade
så mycket så jag funderade på
om den skulle gå av.
Har inte tänkt på det när man kör
över med bil själv.
Maken flinade och sa att nu törs du väl inte
åka över där längre hehe...
Tänk att jag törs det....
Men går gör jag inte hehe....

Jag gick ialla fall ett kort stycke ut på bron.
Vad gör man inte för att få ett par bilder hehe...
Här ser man vestsiden av Brandval.
Mot söder och Kongsvinger.

Här är det vestsiden oxå fast lite längre upp mot brofästet.
Mot Kongsvingerhållet.

Här är det mot norr.
Mot Kirkenær.
Kan inte annat än säga att det är vackert
här ialla fall....
Om det bara var lite mera fjäll.....

På min vandring så såg jag massor av spindelväv
som hade fångat morgondaggen.
Jag tycker det är så vackert.
Man ser hur flitig spindeln har varit
med att spinna sitt
konstnärliga fångstnät.

Tänk att ett så litet djur kan få till
något så vackert.
Jag vill inte vara en mygga och fastna där....

En liten skogsväg dök plötsligt upp vid
sidan av min väg.
En dag ska jag följa den.
För att se vart den tar vägen.

En fjäril flög framför mig ett bra stycke.
Det var som den ville säga mig att snart är den borta.
En sista sommarhälsning.
Den satte sig mitt på vägen på en sten.
Bredde ut vingarna och satt helt stilla.
Jag han ta många kort på den innan den flög
opp och försvann.
Hoppas den fann det den sökte....

Väl hemma igen efter besöket i
den "stora" stan så höll solen på att försvinna ner.
Jag såg ner mot sjön och såg
det här trädet.
Det är inte löven som gulnat utan
det är solen som gör
att det ser ut så...
Men häftigt var det.

Någon timme senare gick jag ut och sa godnatt till
solen som var på väg ner bakom Bråtaberget.
Först när jag såg himmlen så trodde jag det var
skogsbrand.
Som tur var så tog jag fel.
Det var himmlen, molnen och solen
som ville tacka för den här dagen.

Det var lite om min dag igår.
Idag fungerar blogger igen.
Undrar vad det var för fel.

Njut nu av tisdagseftermiddagen
alla goa vänner där ute.
Det ska ialla fall jag.
Related Posts with Thumbnails