lördag 26 augusti 2017

Skogen kallar....

Ja igår gjorde den det.
Vi tänkte vi skulle ut och se om vi fann någon svamp.
Höstfärgerna har kommit redan men det 
är vackra färger.
En bit upp såg man huset på gården. Det är
det vita mitt i bilden.
Där bor inte vi, men bakom där ligger vårt.
Jag var inte ensam rödtopp ute i skogen.
Här är två till.
Plötsligt såg vi något som rörde sig i gräset.
Det var en liten gynnare.
Grodan Boll. Kalle Stropp såg vi inte. 
Däremot såg vi nått gult....
Blev ganska mycket gult till slut.
Även en del trattisar som nu ligger i torken. 
Magiskt ljus och det var alldeles stilla. 
Karl Johan (tror jag) stod i givakt mitt
i vägen för oss. Men han såg lite maskäten
ut så han fick allt stå kvar.
Kan även varit hans släkting Gallsopp.
Det är en tråkig typ.
Katarina, tror vi har Huldra här....
Inte det här, det är guben.
Här mitt i skogen ringde mobilen.
Var tvungen att svara då jag väntade ett viktigt
samtal. Men det var inte det, utan vår goa vän
Lena. Jag svarade "mitt i skogen!" Hon trodde
jag skämtade... men vi var ju mitt i skogen.
Det här är definitivt INTE Huldra!
Snarare hennes släkting Åldra!
Hon ser ut som hon sett nått läskigt i skogen....
Framför stenen såg jag nått smått...
Småfolket! Jag hälsade och tackade för att vi fick
ta svampen. Hoppas de satte pris på det.
Vi träffade även på Putte.
Han i blåbärsskogen ni vet.
Han hade inte orkat plocka alla bär
så det hängde kvar en del.
De tänkte jag att jag skulle ta om några dagar. 
Vacker svamp. Men jag lät den vara kvar..
Tror inte den smakar så gott.
När skogen försvann så fick vi utsikt.
Där nere är sjön, Nuguren. Det är så
vackert här.  Molnet gillar jag med. Inte helt överrense men mig själv om vad det ser ut som.
Några förslag?
Här hade inte Putte heller plockat.
Men jag förstår honom. Blåbären är
ju stora som äpplen.
För honom alltså...
Nog för han ser liten ut på bilden, men
det är inte Putte.... det är guben det här med.
Det kom ganska mörka moln bakom oss, så
vi skyndade på stegen. Men inget regn kom.
Lite visste jag då, men idag, (söndag)
så skulle vi gå där borta... Långt därborta, där
bergstoppen är. Men den historian kommer en annan dag. Med massor av bilder.
Rafjell på andra sidan sjön.
Det är en otroligt vacker natur vi
har runt oss här.
Putte, han med blåbären, han såg även röda stora bär.
Lingon. Det såg vi med när vi gick här.
Massor, så det får bli en sån där dag framigenom när man tar allt man hittar av blått och rött.
Inte Puttes hand... Men bären är stora och saftiga. 
Sista bilden från skogen för den här gången.
Det var skönt att komma hem. Få av sig
kängorna, sätta på en balja kaffe och så rensa.....
Dessa ligger nu förvällda i frysen.
Utom en liten del.. de ska på smörgåsen 
till söndagsfrukosten. Deg står på jäsning.
Dessa ligger i torken. Blir gott att smula ner i
såser, köttfärs och till älgstek.
Nu ska jag fixa degen, den har jäst ett par timmar.
Så blir det en kopp te. Ska ta in stolarna från verandan, det börjar bli kyligt nu. 10,8 plus visar termometern.  Hösten kryper allt närmare och närmare.
Med det önskar jag er en fin lördagskväll och 
en skön söndag. Stor kram från....






6 kommentarer:

  1. Du skriver så bra og kjempefine fotos,som vanlig :)

    SvaraRadera
  2. Hej, har du fått behålla skogarna runt dig? Här är nästan all skog avverkad, därmed är ju de flesta av mina svampskogar borta, så himla trist. När man inte har bil kan man ju inte ta sig längre bort heller...Men nog har jag skogens guld i skafferiet ändå, men jag tycker ju promenaderna är viktigare än att fynda. Det blir liksom bonus. Hoppas mackorna smakade
    Kramen

    SvaraRadera
  3. Du är flitig i skogen själv går jag bara, inte ett bär, inte en svamp, nä jag har inte de intresserna, någon måste se till att de som säljer överlever :) himla fina bilder.
    Kramiz

    SvaraRadera
  4. Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.

    SvaraRadera
  5. Du skriver så bra og kjempefine fotos,som vanlig :)


    หีฟิต

    SvaraRadera
  6. Autismmamma.bloggplatsen.se8 september 2017 22:44

    Man ser inte det på mig, men jag känner det i mig. Jag heter Mia. En 47-årig tjej som bor i Småland. På den här bloggen kommer jag att skriva hur det är att leva med svår psykisk ohälsa. Att varje dag fajtas med Tvångssyndrom, Aspergers syndrow, Autism, OCD och Autismspektrumstöning m.m Att vara absolut tvungen att göra vissa saker eller tänka på ett särskilt sätt och dessutom inte kunna förstå många sociala aspekter. Följ gärna mig här för att försöka kunna förstå hur det är att vara psykisk funktionshindrad.




    Det jag skriver om är psykisk hälsa och ohälsa, Jag ger mycket tips i min blogg om hur du kan gå din egen väg och hur du kan göra för att ta dig upp igen från din psykiska ohälsa. Jag vill inspirera andra till sunda ideal och värderingar och få människor att förstå att man duger som man är. Jag delar även med mig av min erfarenhet kring psykisk ohälsa och min vardag. Vi är ett team här inne och kämpar tillsammans!




    E-mailadress: happy0@home.se

    Hemsida: http://autismmamma.bloggplatsen.se




    När du ändå är här, så lägg gärna igen ett tassavtryck så jag kan besöka dig och din blogg.

    When you are here, so please write a comment, then I know who Im going to visit.






    SvaraRadera

När du ändå är här, så lägg gärna igen ett tassavtryck så jag kan besöka dig och din blogg.

When you are here, so please write a comment, then I know who Im going to visit.

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails