tisdag 28 april 2015

Historien om en gammal vagn.


Vi for till stan en dag igen.
Stannade i en korsning och
plötsligt kände jag mig iaktagen....
Ja ni ser varför.....
Lite snö var det kvar vid
runien i Glomma.....
Lite vatten var det i Glomma med för den 
delen. Tittade ner vid brofästet och 
där såg jag rester av det gamla 
brofästet.
Den första bron över Glomma 
stod färdig i 1856.
Tyskarna försökte spränga den under 
kriget, men den blev bara delvis förstörd.
Så stod den fram till 1949 då ny bro blev
byggd. Kongsvingerbru.
Tittar man till höger ser man
till och med Mölla. Den som
det bara är stenmurar kvar av idag.
En dag stod det en vacker vagn på gården.
Klart man måste undersöka den.
De stora hjulen av trä och metall
lät mig höra hur det knastrade i gruset när
kusken körde på vägen.
Träekrarna har fått eg
grå patina. Navet har en del sprickor.
Men den har nog gjort sina mil i alla fall.
De som åkte i den här satt på ett säte
som bestod av flätad korg.
Med stoppade dynor.
På det andra sätet satt man nog inte lika bekvämt.
Men det var ju plats för minst
fyra stycken plus kusken.
Vagnen var säkert så välskött och drogs
av en häst. 
Har inte en aning om vad det är för typ av vagn.
Några korta läderremmar hänger
på armstödet. Vad de har använts till 
vet jag inte heller.
Så ser de ut.
Kan nästan se framför mig.
Kusken sätter en lykta i ljushållaren för
att ge sig ut en kulen höstkväll.  Det blåser
och regnar, för det gör det ju alltid när man
berättar, Lyktan svajar i vinden och ljuset fladdrar.
Hjulen snurrar fort fram över vägen,
och det knastrar från hästhovar och metallhjulen.
Hästen, säkert en fux med bläs, blankryktad
och i vackert seldon, frustar till.
Hovarna trampar taktfast på grusvägen medan
regnet öser ner. 
Väl framme, kliver kusken ner och
hjälper passageraren ner på backen, i mörkret.
Lyktan på kärran svänger fram och tillbaka 
i blåsten. Hästen är så våt av  regnet och
kusken för den in i stallet fortast möjligt.
Torkar av med halm efter att ha selat av den.
Lägger på en filt, så den inte blir sjuk.
Ger den mat och vatten.
Sen går han ut och tar sig av vagnen. 
Järnet var nog inte så rostigt när det här
hände. Men åren har inte farit väl fram
med den är vagnen.
Den har stått i en lada.
Mössen har ätit och boat i de stoppade sätena.
Väder och vind har låtit rosten få fäste.
Men för länge sen, DÅ ni...
Då var det en vacker, välskött vagn.
Som tog herrskapet till kyrkan, på besök till
familj och vänner.
Den drogs av en vacker fuxfärgad häst.
Med en bläs.
Säkert hade den fyra vita strumpor.
 Blankryktad och välfödd.
Den drog vagnen med stolhet.
Seldonen var välskötta och blankputsade.
Men det var för länge sen.....
En vacker kväll i april.....
Starka färger....
Vackra formationer...
Lite skrämmande samtidigt....
Men helt magiskt, fabelaktigt, trollskt, 
vackert......
Naturen ÄR makalös..
Med det här så säger jag godnatt.
Kram.....





2 kommentarer:

  1. När jag läser den gamla vagnen så ser jag allt framför mig.
    Visst är naturen magisk.
    Ha det bra.
    Kram Viola

    SvaraRadera
  2. Vad härligt du skriver. Nog ser nman det framför sig. Där åkte herrskapet i sin vagn på väg tillen marknadeller så.

    Tack ska du haför detta!

    SvaraRadera

När du ändå är här, så lägg gärna igen ett tassavtryck så jag kan besöka dig och din blogg.

When you are here, so please write a comment, then I know who Im going to visit.

Bakgrund.

Related Posts with Thumbnails