Kom regn, kom sol....

Och regnet kom...
Molnen tornade upp sig igen.
Men jag skulle ut.
Skyndade mig ut, med
Erri, kamera och påsar till bären.
För jag skulle ha blåbär.

Vi kom upp i skogen till slut.
Det var blött där vi gick.
Men det doftade så gott.
Doften av barr, mossa, bär och
grenar som har legat på backen
en längre tid och svamp.
Den riktigt slog emot mig.
Jag drog ett djupt andetag.

Kolla in den här ståtliga.....
Vad det nu är?
Karl Johan/stensopp?
Eller är det nått annat?

Erri undrade vad jag höll på med.
För plötsligt låg jag på magen med
kameran framför mig.
Måste ju se hur den ser ut på undersidan.
Vad gör man inte för bloggen.

Erri fick vittring på något hon med.
Men det var nog ingen älg.
Det har jag märkt på henne tror jag.

Det här var det ju vi var ute efter.
Blåbär. Det var fullt av bär där vi var.
Men många var så blöta av allt regnande
så de gick sönder mellan fingrarna.
Men jag plockade och Erri åt...
När vi till slut gav oss hade jag
1,5 liter bär med hem.
Jag plockar inte bärplockare alltså...

Så dagen efter blåbärsplocket kom det
en liten stund med sol igen.
Plötsligt var folk ute igen.
En båt med två som skulle
prova fiskelyckan kom plötsligt
inom synhåll för mig.
Undrar om de fick någon fisk...

Igår var det blåbär.
Idag var det röda bär.
Körsbär.
Skulle göra likör.
Det blev bra förra året.
Fann ett enkelt recept hos en go bloggvän.
Chili, gå dit och titta på alla goa recept de har
i sitt Strange Bakery.
Det är värt ett besök ska jag säga.

Två enliters flaskor med bär,
socker och vodka ska nu stå och
safta till sig fram till jul.
Sen ska jag sila och tömma på flaska.
Kan lova att det är riktigt snadder...
Gjorde förra året med.
Jättegott.

Hinner bara innanför dörren med
bären så öppnas himlens portar sig igen.
Nej, det är inte snö, men det
ser ut som det.
Det är regn.
Vatten som kommer i droppform uppifrån
om nu någon mot förmodan skulle
ha missat detta fenomen.

Mitt allt plaskande så kom det fram
nått gult på himlen igen.
Hur kan det komma sig att de två
måste komma samtidigt?
Varför inte var för sig?

Helst den gula saken på dagen och
droppfenomenet på natten.
Men det inträffar ju inte..
Men på något vis är det ju vackert att se på.

Så plötsligt fick vi en ny bro
över vår sjö.
Vet inte om den hade hållit för att
gå på då.
Men visst är den vacker att se på.
Men som jag såg en annan gång det åskade
och regnade, när regnbågen kom fram,
varför är det ljusare inne i bågen än på utsidan?
Någon som kanske vet?

Efter regn kommer som alla vet solsken.
Himlen blev plötsligt helt eldröd.
Hoppade i träskorna,u med kameran i högsta hugg.
Ut för att ta några bilder.
Det var nästan som norrsken/nordlys
från början.
Det är något trolskt över det här.

Kunde nästan känna värmen från solen när
den kastar ut sina solstormar.
Det var nästan som att se det på tvn.

Så mattades det intensiva ljuset av.
Det blev mörkt, där den glödande himlen varit.
Solen gick och la sig.
Jag sa när jag gick, att jag hoppas
vi ses under morgondagen.
Det var liksom trevligt att ha dig på besök...
Hon viskade när hon försvann att
"jag lovar inget"
Jag hoppas hon kommer i morgon med.

Innan jag gick in till mig så
kikade jag in till grannen en stund.
Där var det fina damer och ett lejon
på besök.
Bilden blev lite suddig. Hade inte rätt objektiv
på kameran. Men jag gillar den iallafall.
Den utstrålar ren och skär barnglädje.
Sådant blir man varm i hjärtat av att se.
Titta på den fina damen med vingar.
Högklackade skor, handväska och
långa vita handskar. Den lilla rosa
katten i mitten som ler med hela ansiktet.
Så det gula lejonet som skrattar så svansen
slog takten i golvet.
Bara barn kan leka så...
Skrattet ekade när jag gick ut genom dörren.
Men mamma granne var inte glad, för hon
fick vara tjänsteflicka åt
de här glada tjejerna när de åkt hem.
Fina damer städar ju som bekant inte
upp efter sig. De har det personal till.

Nu sitter jag här och tänker på min mor
och min styvfar.
Jag fick telefon från dem idag.
Mamma undrade om jag sänt kaffe till dom?
Jag tänkte, och tänkte...
Så säger moderskapet, att det står
en lapp här, "grattis till din vinst".
Hjärnan jobbade för högvarv...
"Men det står inte från vem eller vad"
Säger hon så i telefonen....
Jag ber hjärnkontoret om att de ska öppna
och det väldigt fort.
"Det är från en websida" kommer nästa upplysning
Då, just då trillar 25 öringen ner och
de anställda på hjärnkontoret drar
en stor lättnadens suck.
Då kommer jag ihåg att för
väldigt länge sen var jag
inne på Gevalias hemsida.
De hade en tävling. Men den gällde
enbart för de som var bosatta i Sverige.
Så jag tryckte dit mammas namn istället.
Och vad händer?
Jodå, hon går och vinner
8 kg kaffe!
Kan inte annat än säga grattis mamma.
Vill du jag ska skriva ditt namn flera gånger nu?
Hoppas det smakar gott.
Saknar er oerhört ska ni veta.
Kramen på er.

Så nu vet jag vad vi får för kaffe när
vi kommer nästa gång.
Gevalia, när du får oväntat besök...